Iva-övervakning av resistensutveckling ska ge säkrare förskrivning

Två av tre antibiotikakurer inom intensivvården sätts in utan att läkaren vet vilken typ av bakterier patienten bär på. Det visar en ny avhandling som presenteras vid universitetssjukhuset i Linköping i dag.

Avhandlingen, som handlar om hur övervakningen av resistenta bakterier och antibiotikaförbrukning bäst kan göras inom svensk intensivvård, är skriven av specialistläkaren Marcus Erlandsson vid kirurgkliniken i Helsingborg.

På intensivvårdsavdelningarna vårdas de sjukaste patienterna. Majoriteten av dem antibiotikabehandlas. På iva är också problemet med resistenta bakterier och vårdrelaterade infektioner som störst i Sverige.

När Marcus Erlandsson inledde sina studier fick endast en av fem intensivvårdsavdelningar årliga resistensrapporter som de kunde basera sina antibiotikaval på. Vid en specialundersökning av sjukhusbakterien Pseudomonas konstaterades en tioprocentig smittspridning mellan patienter. I avhandlingen visar han också att två av tre antibiotikabehandlingar på iva inte baseras på odlingssvar.

? Det är naturligtvis problematiskt. Samtidigt befinner sig intensivvårdsavdelningarna i en svår sits. Vad ska läkaren göra om hon eller han har en dödligt sjuk patient framför sig? Det går inte alltid att invänta ett odlingssvar. Och när väl svaret kommer så ändras naturligtvis ordinationen om det behövs, säger hygiensjuksköterskan Kerstin Mannerquist vid Smittskyddsinstitutet.

Marcus Erlandsson avhandling bygger på studier som gjorts i samarbete med projektet Intensivvårds-Strama (Iva-Strama), Smittskyddsinstitutet och Hälsouniversitetet i Linköping. Ett resultat av samarbetet är att övervakningssystemen inom Iva-Strama och det svenska intensivvårdsregistret SIR nu håller på att slås samman. Sammanslagningen ska göra det lättare att följa utvecklingen av antibiotikaresistens och konsumtionen av antibiotika i realtid. Hittills har det bara gått att göra uppföljningar av resistensläget i efterhand.

? Framöver kommer vi att kunna följa utvecklingen av riskspridningen inom och mellan intensivvårdsavdelningar mer direkt. Vi kan snabbt koppla resistensutvecklingen till antibiotikaförskrivningen vilket gör att vi kan behandla patienter säkrare än i dag, säger Marcus Erlandsson.