Läkemedelsverket ger svar på tal i debatten om klimakteriehormoner

Svenska kvinnor i klimakteriet riskerar inte att få bröstcancer i onödan på grund av att de får syntetiska gestagener istället för naturligt progesteron. (Uppdaterad 090518 kl 14.47)

Det menar Viveca Odlind, professor i gynekologi vid Läkemedelsverket med anledning av en kritisk artikel på DN debatt i onsdags.

Läkaren och medicine doktorn Carolina Kockum Lybeck rörde om i den redan komplicerade frågan om hormonbehandling vid klimakteriet med sin artikel på DN debatt i onsdags.

Hon hävdar att den franska traditionen med naturligt progesteron istället för syntetiska gestagener som tillägg till östrogen eliminerar den ökade risken för bröstcancer som ses med de syntetiska preparaten.

Anledningen till att gestagener läggs till östrogenbehandlingen av kvinnor i klimakteriet är för att skydda mot den ökade risken för livmodercancer som annars ses om östrogen ges ensamt.

Ökad cancerrisk

I Sverige används enbart syntetiska gestagener och det finns inget läkemedel för systemiskt bruk med naturligt progesteron godkänt här.

Det är sedan tidigare känt att de syntetiska gestagenerna är förknippade med en ökad risk för bröstcancer efter flera års användning.

Carolina Kockum Lybeck stödjer sitt resonemang på två studier som hon menar visar att naturligt progesteron inte ökar risken för bröstcancer. Med det som grund menar hon att de svenska rekommendationerna borde ändras.

– Det är lite skandalöst att man inte kan få in det här till Sverige, säger hon.

Intressant fynd

 Viveca Odlind, professor i gynekologi på Läkemedelsverket menar dock att studierna inte otvetydigt visar att naturligt progesteron är bättre.

– Det tycker jag inte att man kan säga. Det är ett intressant fynd som behöver utredas vidare. Men det behövs fler och bättre studier innan vi kan säga att vi vet hur det är, säger hon.

– Dessutom måste man ju visa att naturligt progesteron ger samma goda skydd mot på livmoderscancer som de syntetiska gestagenerna. Den aspekten tas ju inte upp alls i dessa studier, säger hon.

Två studier

Studierna som Carolina Kockum Lybeck stödjer sig på är dels en fransk enkätstudie av över 80 000 postmenopausala kvinnor och dels en finsk registerstudie av över 220 000 kvinnor över 50 år.

Den franska studien visar att de syntetiska gestagener som används i Sverige är förknippade med en ökad risk för bröstcancer medan progesteron och det syntetiska gestagenet dydrogesteron inte medför någon sådan risk.

 – Dydrogesteron är strukturellt mycket likt naturligt progesteron, säger Carolina Kockum Lybeck. I den finska studien behandlades inga kvinnor med naturligt progesteron, men de kvinnor som behandlades med dydrogesteron hade inte heller de någon ökad risk för bröstcancer.

Svårtolkade resultat 

Men Viveca Odlind anser inte att vare sig studierna eller att Carolina Kockum Lybecks resonemang håller. Studierna är epidemiologiska och är därför, på grund av sin konstruktion, alltid mer svårtolkade.

– De tar till exempel inte hänsyn till varför olika kvinnor har fått olika behandlingar, säger Viveca Odlind.

– Jag tycker inte heller att man kan dra samma slutsatser av studier på två olika substanser – dydrogesteron och progesteron, säger hon.

”Vi tittar gärna på mera data” 

Viveca Odlind ställer sig också frågande till Carolina Kockum Lybecks kritik mot att naturligt progesteron inte finns godkänt i Sverige.

– Hon verkar inte veta hur läkemedel kommer in på marknaden. Vi är ju beroende av att företag tar fram data, vi kan ju inte godkänna en behandling bara för att vi har hört att den är bra. Det funkar ju inte så, säger hon.

Men hon är ändå öppen för att det kan ligga något i Carolina Kockum Lybecks påståenden.

– Det är intressanta resultat och vi tittar gärna på mera data. Det är möjligt att detta är något som Sverige också bör ha och då hoppas ju vi att något läkemedelsföretag tar fram en lämplig produkt. Men det krävs studier som visar att man får ett fullgott skydd av livmodern, säger Viveca Odlind.

Svajiga data 

För svenska kvinnor som ändå vill ha naturligt progesteron finns det en möjlighet redan nu. Det går att skriva ut på licens.

– Vi utfärdar sådana licenser. Läkare kan ju fritt bestämma sig för att behandla en enskild patient på detta vis, men då tar ju läkaren ansvar för behandlingen och patienten, säger Viveca Odlind.Men hon ser ingen anledning att ändra Läkemedelsverkets inställning i frågan.

– Som myndighet måste vi ha ordentligt på fötterna innan vi går ut och ändrar något. Och dessa studier ger ingen tydlig grund för att förändra våra rekommendationer, säger hon.

Kort behandlingstid

Kvinnor som står på hormonbehandling och som oroats av diskussionerna om bröstcancerrisken bör främst hänvisas till sin läkare. Viveca Odlind menar att dagens svenska rekommendationer är bra och ger en god säkerhet.

– Hormoner vid klimakteriet kan användas om man har uttalade besvär. Men man ska försöka hålla behandlingstiden så kort som möjligt och i lägsta effektiva dos. Enligt många forskningsstudier är risken för bröstcancer med dagens preparat ytterst liten om behandlingen pågår högst 3 – 5 år, säger hon.