”Lämna inte över till läkare och apotekare”

Allt oftare görs läkemedelsgenomgångar, men sjuksköterskor är ofta för passiva, anser forskaren Monica Bergqvist.

Sjuksköterskan ser patienten, vet om hon lätt blir yr, äter dåligt, har svårt att sova — och kan koppla till de läkemedel patienten tar. Därför borde hon också vara mer aktiv och inte lämna över läkemedels­genomgångarna till läkare och apotekare, tycker Monica Bergqvist, som har disputerat på sjuksköterskans roll och ansvar i läkemedelshantering.

Det är bara genom att ställa de rätta frågorna, som aldrig ställs, som sjuksköterskan får veta att patienten som är ordinerad blodförtunnande medel också tar Ipren.

— Patienten visste inte att det var viktigt att berätta det, och vi hade inte tid att ställa de rätta frågorna. Det borde vi ha gjort, men då måste vi skala bort andra arbetsuppgifter som att tvätta sängar som ingen patient ligger i, säger Monica Bergqvist.

Hon konstaterar att arbetsmiljön i vården är full av stressmoment. Sjuksköterskan blir ofta störd när hon delar medicin och har flera andra saker i huvudet samtidigt, vilket bäddar för fel. Förutsättningarna måste bli bättre, anser hon.

— Det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel.

På många ställen finns i dag ”sällanläkemedelsförråd” och man stänger dörren vid läkemedelsdelning. Apodos är ett bra system, men det fungerar inte om läkemedlen byts ofta eller om läkemedel eller doser varierar olika dagar. En risk är också att man slår sig till ro med behandlingen och inte utvärderar och omprövar den.

Monica Bergqvist ser många förbättringar som kan få läke­medelshanteringen ännu säkrare. Ett sätt är att avlasta sjuksköterskorna med en koordinator på avdelningen som till exempel lotsar besökare rätt, ringer efter taxi och svarar i telefon. Då kan sjuksköterskorna fokusera på sina patienter.

Men det behövs också tekniska och organisatoriska lösningar. Det ska till exempel inte gå att koppla ett aggregat avsett för peg till en intravenös infart. Inte heller ska ett dödligt giftigt läkemedel som kaliumklorid förvaras vid natriumklorid. De två förpackningarna borde dessutom ha olika form och färg för att minska risken för förväxling.

På senare år har nya metoder prövats och hjälpmedel har kommit som ska öka säkerheten i vården. Till exempel finns en läkemedelsautomat kopplad till varje enskild patient. Men det är inte idiotsäkert. Fel kan uppstå på automaten och sjukskötersk­an kan gå till fel patient. Dessutom är systemet dyrt.