Sjuksköterskors vilja att rapportera biverkningar sjönk under 2007

Under 2007 kom det in närmare 500 färre biverkningsrapporter från sjuksköterskor till Läkemedelsverket jämfört med året innan.

14 februari 2008

Detta trots att det under 2007 för första gången blev möjligt även för sjuksköterskor utan förskrivningsrätt att rapportera läkemedelsbiverkningar.

”Sjuksköterskornas rapportering kommer att innebära en värdefull komplettering av den information som Läkemedelsverket redan i dag får från hälso- och sjukvården”.

Så sa Gunilla Sjölin-Forsberg, chef för Läkemedelsverkets biverkningsenhet, i samband med att Läkemedelsverket i mars 2007 gav sjuksköterskor utan formell rätt att förskriva läkemedel möjlighet att rapportera läkemedelsbiverkningar.

Än har den förhoppningen inte uppfyllts. Snarare tvärtom. Under 2007 kom det in cirka 300 färre biverkningsrapporter till Läkemedelsverket jämfört med 2006 då cirka 5 100 biverkningar rapporterades.

Sjuksköterskorna rapporterade mindre

Och det tappet står sjuksköterskorna helt och hållet för. Av de 4 610 spontanrapporter som lämnades in i fjol kom 1 233 från sjuksköterskor, vilket kan jämföras med 2006 då sjuksköterskorna rapporterade hela 1 715 biverkningar. I vilken grad sjuksköterskor som saknar förskrivningsrätt rapporterat går dock inte att få fram ur Läkemedelsverkets statistik.

Gunilla Sjölin-Forsberg verkar inte speciellt oroad av statistiken. Dels bedrev Läkemedelsverket för ett par år sedan en kampanj i syfte att öka rapporteringen av antalet vaccinationsbiverkningar, vilket drev upp just sjuksköterskornas rapporteringsbenägenhet under 2006. Dels tror hon att många sjuksköterskor först vill skaffa sig en utbildning i hur man rapporterar innan de börjar göra det.

Specialanpassad utbildning

En sådan utbildning är nu på gång. I höst startar Mälardalens högskola i samarbete med Läkemedelsverkets regionala biverkningsenheter en webbaserad distanskurs på 4,5 högskolepoäng i läkemedelsbiverkningar, speciellt anpassad för sjuksköterskor. Sista ansökningsdagen är den 15 april (se länk till höger ovan).

? Att alla sjuksköterskor i dag kan rapportera biverkningar har inte nått ut än. De flesta har aldrig hört talas om det. Vad som behövs nu är en intensiv marknadsföringskampanj, säger Kerstin J Blomgren, lektor i medicinsk vetenskap vid Mälardalens högskola och initiativtagare till den nya utbildningen.

Kerstin J Blomgren har i många år talat sig varm för att just sjuksköterskor ska ges

möjligheten att rapportera läkemedelsbiverkningar.

? Det är sjuksköterskan som många gånger först får uppgifterna direkt från patienten. De biverkningar vi får kännedom om är bara toppen på ett isberg . Det råder en stor underrapportering av läkemedelsbiverkningar. Ska vi öka rapporteringen och kunskapen kring läkemedelsbiverkningar måste sjuksköterskor och läkare kunna arbeta sida vid sida med det här. Ju fler ögon desto mer upptäcker vi, säger hon.

Ett argument mot rapportering som hon ibland möts av från verksamma sjuksköterskor är ifrågasättandet av ta på sig ytterligare en arbetsuppgift som de inte får betalt för.

Läkemedelsbiverkningarna uppskattas kosta det svenska samhället cirka 500 miljoner kronor per år i merkostnader för sjukhusvård.

? Genom ökad kunskap och insikt om läkemedel och läkemedelsbiverkningar och genom att rapportera har sjuksköterskan en möjlighet att visa att hon inte bara bidrar till minskat lidande för patienterna utan också till att hålla nere kostnaderna på kliniken. Det är något hon självklart kan lyfta fram i löneförhandlingarna, säger Kerstin J Blomgren

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida