Stora skillnader i adhd-diagnoser ska utredas
Allt fler får diagnosen adhd — samtidigt är det stora regionala skillnader när det gäller diagnostisering och läkemedelsbehandling. Vad det beror på ska nu Socialstyrelsen utreda på uppdrag av regeringen.
– Det är positivt att kunskapen om adhd har ökat i samhället. Men det är bekymmersamt att vi kan se stora skillnader regionalt. Därför är detta ett välkommet uppdrag där det blir mycket intressant att ta del av resultaten för att sedan se över hur vi kan minska skillnaderna, säger socialminister Annika Strandhäll.
Ökat kraftigt
Vårdfokus har tidigare berättat att 5,5 procent av pojkarna och 2,5 procent av flickorna i åldern 10-17 medicinerades med adhd-läkemedel 2016. För tio år sedan fick endast 1,3 procent av pojkarna och 0,3 procent av flickorna adhd-läkemedel utskrivet.
Dessutom är det stora skillnader mellan olika delar av landet. I några kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Örebro län får uppemot 13-14 procent av pojkarna läkemedel. I bland annat Jönköpings och Kronobergs län är motsvarande andel runt 2 procent. För flickor varierar andelen från drygt 8 till runt 0,5 procent mellan kommunerna.
Läs också: Stor ökning av adhd-läkemedel till unga
Pojkar och flickor
Socialstyrelsen får nu i uppdrag av regeringen att ta reda på vilka faktorer som kan förklara de regionala skillnaderna i diagnostisering och läkemedelsbehandling av adhd samt varför det är så stora skillnader mellan pojkar och flickor. Myndigheten ska även utreda hur psykosociala och socioekonomiska faktorer påverkar adhd bland barn.
Utifrån resultatet från kartläggningen och analysen ska Socialstyrelsen se över de kunskapsstöd som finns om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn och unga.
Uppdraget ska delredovisas till Socialdepartementet den 30 oktober 2018 och slutredovisas den 30 maj 2019.