Riskprediktion

Så ska riskpatienter fångas upp snabbare

Så ska riskpatienter fångas upp snabbare
Det finns många vinster med att vården identifierar rikspatienter i ett tidigare skede. Foto: Getty Images

Ett nytt sätt att arbeta med riskprediktion för allvarlig sjukdom ska minska andelen patienter som ”kraschar” in på akuten med svår covid-19. Med täta kontakter och hemlånad utrustning hoppas Region Jönköping lätta trycket på iva och korta sjukhusvistelsen för de drabbade.

Projektet drog igång för knappt två veckor sedan. Idén arbetades fram på möten med den särskilda sjukvårdsledningen som tillsatts i regionen under coronapandemin, berättar Lotta Larsdotter, direktör för vårdcentralerna Bra liv.

Bakgrunden är att man ville hitta ett sätt att med hjälp av riskfaktorer identifiera och fånga upp de patienter med covid som annars riskerar att söka vård först sent i sjukdomsförloppet.

Lotta Larsdotter, chef för Vårdcentralerna Bra Liv. Foto: Region Jönköping.

– De ”kraschar” in till akutmottagningen. Många är jättedåliga och behöver föras direkt till iva och ibland också läggas direkt i respirator, säger Lotta Larsdotter. 

Kända riskfaktorer

För att identifiera dessa högriskpatienter tittade man på alla covidpatienter över 39 år som legat inne på regionens sjukhus under 2020. Vissa faktorer stack ut för att insjukna allvarligt: Ålder över 65, manligt kön, diabetes typ 2, sömnstörningar, restsymtom efter stroke och onormal andning.

När någon testar positivt för coronaviruset och träffar ett eller flera av kriterierna ovan skickas ett sms till chefen på den vårdcentral där personen är listad, från samordnande sjuksköterska. Prediktionen är då att patienten löper högre risk än andra att bli inlagd med covid-19 inom 14 dagar från testresultatet.

Anette Sparf, sjuksköterska och verksamhetschef för två vårdcentraler. Foto: Region Jönköping.

Kedja av kontakter

Anette Sparf är sjuksköterska och verksamhetschef för Rosenhälsan och Tenhult, två vårdcentraler i och strax utanför Huskvarna. Hon har sedan metoden infördes hittills fått fem meddelanden om patienter som bedömts löpa högre risk att bli allvarligt sjuka i covid-19.

– Det ser olika ut på olika vårdcentraler. Det finns de som har betydligt fler fall, säger hon.

Nästa steg i processen är att en smittspårare tar en första kontakt med patiente, något som gäller för alla som testar positivt för coronaviruset. Men i högriskpatienternas fall är det första kontakten i en kedja.

– Det är en hel del äldre. Egentligen handlar det om att få en första koll, sedan är det lite olika hur man går vidare beroende på hur de mår och vilka diagnoser de har. En del behöver behandling av andra slag, då kanske man gör en extra mätning av syresättning eller blodtryck i samband med det, säger Anette Sparf.

Kontakten med högriskpatienterna kan sedan bestå i fler telefonsamtal, inbokade besök på klinik eller hembesök. Det görs individuella planer beroende på hur självgående patienten bedöms vara.

Får låna hem utrustning

– Vi ringer och säger ungefär ”du har ju covid, vi tänkte höra hur du mår. Hur är det med andningen och feber?” Det finns checklistor på vad vi ska fråga efter, säger Lotta Larsdotter.

Just förmågan att syresätta sig kan vara knepig att få svar på. Även om patienten upplever sig ha god andning kan värdena visa sig vara betydligt lägre än vad de ska vara. På Anette Sparfs två vårdcentraler har man fått ett tiotal saturationsmätare att låna ut för hemmabruk.

– Ibland vet man ju inte om man ska våga släppa hem en patient som kommit in eller om vi ska skicka vidare till sjukhus. Då kan det vara ett alternativ att skicka med en saturationsmätare hem, säger Anette Sparf.

Kan göra stor skillnad

Lotta Larsdotter sammanfattar: Det handlar om att identifiera högriskpatienter och lotsa dem under 14 dagar för att om det behövs få in dem lite tidigare för vård.

– Det kan göra jätteskillnad. Får vi in en patient med 75 procent syresättning och kan lägga den personen i högflödesbehandling med syrgas och på så sätt undvika respirator gör vi också vägen ut ur vården snabbare – genom att vi varit mer alerta i pirmärvården.

Än så länge – två veckor in i projektet – finns inga mätbara resultat från arbetet med prediktion i Region Jönköping. Men känslan är god både bland vårdcentralernas chefer och i den särskilda sjukhusledningen, säger Lotta Larsdotter. Och patienterna verkar nöjda.

– Vi har ett väldigt fint samarbete och det här är verkligen något som kommer djupt inifrån verksamheten, säger Lotta Larsdotter.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida