Notan för jämställd lön: 102 miljarder kronor
Ja, Vårdförbundets och Kommunals strejker har lönat sig. Men nej, det är långt kvar till jämställda löner. Notan för det skulle sluta på över 100 miljarder kronor.
Det var på Medlingsinstitutets seminarium om jämställda löner i förmiddags som Susanne Fransson, jurist vid Göteborgs universitet, tog upp vilken betydelse Vårdförbundets och Kommunals strejker 1995, 2003 och 2008 har haft. Hon tyckte att de har varit framgångsrika.
– Särskilt gäller det Vårdförbundet, som jämfört med andra grupper har haft en mycket gynnsam löneutveckling, sade Susanne Fransson.
Hon pekade också på att ett viktigt motiv var att synliggöra kvinnors arbete och villkor. Också i den meningen innebar Vårdförbundets och Kommunals strejker en framgång.
Jämförelser mellan yrken är möjliga
Även om Vårdförbundet förlorade försöken att via Arbetsdomstolen få till jämställda löner – det så kallade barnmorskemålet, som inleddes i mitten av 1990-talet och som avslutades 2001 – var Vårdförbundet enligt Susanne Fransson i viss mån framgångsrikt. Visserligen förlorade förbundet målet, men det var en framgång att Vårdförbundet fick fastslaget att det går att lönemässigt jämföra väldigt olika arbetsuppgifter.
John Ekberg, nationalekonom på Medlingsinstitutet, visade vilka löneskillnader som råder på svensk arbetsmarknad. Kvinnor tjänar 84 procent av vad männen tjänar – minst är skillnaden i kommunerna och störst i landstingen.
Nästan ingen löneskillnad i kommunerna
Men justerar man lönenivåerna med hänsyn till utbildning, yrke och var folk arbetar minskar skillnaden. I kommunerna till nästan ingenting – kvinnolönerna ligger på 99 procent av männens. I landstingen är motsvarande siffra 95 procent.
John Ekberg ville dock tona ner statistikens användbarhet:
– Den ger en grov bild av löneskillnaderna mellan män och kvinnor, men kan inte svara på frågan om det förekommer lönediskriminering i jämställdhetslagens eller diskrimineringslagens mening.
Kan kvinnor utbilda bort löneskillnaderna? Åsa Löfström, nationalekonom vid Umeå universitet, var tveksam. Kvinnornas ökande dominans på universiteten föranledde följande reflexion från hennes sida:
– Då har det skett en fokusförflyttning när det gäller lönebildningen i riktning mot en individuell lönesättning. Vad belönas då? Inte kunskaperna, utan social kompetens och kanske rentav utseendet. Något som väl är otänkbart i Sverige i dag, men som redan är verklighet i USA.
Utjämning kostar mer än 100 miljarder
Hon redovisade också siffror som stödde hennes pessimism: män med en eftergymnasial utbildning tjänar nästan lika mycket som kvinnor med forskarutbildning.
Vad skulle det då kosta att utjämna löneskillnaderna? Det hade Hans Olsson, ekonom på Försäkringskassan, räknat på. 102 miljarder kronor eller 8 procent av lönesumman om man tog de okorrigerade nivåerna som utgångspunkt, 36 miljarder kronor eller drygt 3 procent av lönesumman om man tar hänsyn till utbildning, yrke och var folk arbetar, blev resultatet.
Vid seminariet presenterades Medlingsinstitutets antologi Nio perspektiv på jämställdhet. En antologi om kvinnors och mäns löner. Alla föredragshållarna på dagens seminarium medverkar i boken.