Unga föredrar individuell lönesättning

Åtta av tio unga vill ha individuell lönesättning, visar en undersökning som i dag presenterades under politikerveckan i Almedalen i Visby på Gotland.

Det är Almega, arbetsgivarorganisationen för tjänsteföretag, som tillsammans med chefsorganisationen Ledarna låtit göra en undersökning om vilken syn dagens unga (25-30 år) har på lönebildningen.

Undersökningen bygger dels på en webbaserad intervjuenkät som har besvarats av 1 500 unga förvärvsarbetande, dels på intervjuer med knappt 200 företrädare för arbetsmarknadens parter.

Hälften kan inte påverka sin lön 

Undersökningen visar att många unga är missnöjda med hur det går till när deras lön bestäms. Mest missnöjda är de unga som i dag omfattas av centrala avtal eller där lönen bestäms genom lokala förhandlingar mellan facket och arbetsgivarna. 

Endast en av tio uppger att de i mycket hög utsträckning kan påverka sin lön genom sin insats och sin personliga kompetens. Fler än hälften svarar att man endast i låg utsträckning kan påverka sin lön genom sin insats och kompetens.

Trots att Vårdförbundet och arbetsgivarrepresentanterna på vårdsidan sedan många år har varit överens om individuell lönesättning och att lönespridning främjar utvecklingen finns det ett utbrett pott-tänkande hos många av de lokala arbetsgivarna.

Lön instrument för utveckling 

När duktiga medarbetare försöker få upp sin lön genom att hänvisa till sin kompetens och till hur de bidrar till utveckling av verksamheten möts de ofta av svaret att det tyvärr inte finns mer pengar inom den ram som förstalinjens chef har blivit tilldelad.

– Det enda sättet att komma ifrån pott-tänkandet är genom exemplets makt. Medarbetarnas kompetens är det vi säljer. Då måste man ha någon form av incitament för att hela tiden hålla den kompetensen ajour, utveckla den och ta nya steg. Lönen är det starkaste instrumentet för att klara det, säger Håkan Eriksson, näringspolitisk expert på Almega.