18 organisationer krävde högre kvinnolöner
På Kulturhuset i Stockholm samlades i dag en 18 personer stark panel för att diskutera värdediskrimineringen på den svenska arbetsmarknaden. Den som säger att det är okej och rimligt att kvinnor under ett helt arbetsliv ska tjäna över två miljoner kronor mindre än män.
Representanter från fackliga organisationer, politiska partier och kvinnoorganisationer samlades i Kulturhuset i Stockholm för att diskutera diskrimineringen på svensk arbetsmarknad och vad som kan göras åt den. Sineva Ribeiro var en av dem.
– Jag tror inte arbetsmarknadens parter lyckas bryta de strukturella löneskillnaderna mellan män och kvinnor avtalsvägen. Det krävs politiska beslut och om inte politikerna tar det ansvaret kommer vi att få en skriande brist på sjuksköterskor i framtiden. Ungdomar vill bli sjuksköterskor, men när de ser vad de kommer att tjäna hoppar de av, sa hon.
Handlar om värderingar
Fler fackliga företrädare talade om kvinnor löner och arbetsvillkor. Till exempel LO:s ordförande Vanja Lundby Wedin som sa att LO visserligen har försökt med låglönesatsningar, men inte på allvar tagit sig an värdediskrimineringen på arbetsmarknaden.
Hon fick medhåll av TCO:s ordförande, Eva Nordmark, som konstaterade att det faktum att sjuksköterskor, socionomer och lärare har så låga löner inte handlar om annat än värderingar.
Stefan Carlén, ordförande i Handelsanställdas förbund, gav ett exempel.
– Nyanställda kvinnor inom Handels får lägre ingångslöner än nyanställda män. Det visar att det råder värdediskriminering – och inte bara mellan branscher utan också inom samma bransch, sa han.
Bättre arbetsvillkor
En del av kvinnors dåliga läge på arbetsmarknaden beror också på att många inte har heltidsjobb. Men, sa Eva Nordmark, ska man lagstadga om rätten till heltid gäller det också att skapa arbetsvillkor så att kvinnorna orkar arbeta heltid.
Det lönar sig att studera – men bara för dem som utbildar sig inom manligt dominerade yrken, slogs också fast.
En lösning på problemet med de orättvisa löneskillnaderna som många förde fram var fler öronmärkta pappamånader i föräldraförsäkringen. Men den folkpartist som föreslog ytterligare en ”pappamånad” blev närmast utbuad via Twitter. En jämn fördelning av föräldraledigheten skulle lösa mycket, ansågs det.
Platt lönestruktur
Att kvinnors lönestruktur är platt som en pannkaka talar emot en god löneutveckling, tyckte både Sineva Ribeiro och ordföranden i Akademikerförbundet SSR, Christin Johansson.
– Individuella löner ökar lönespridningen och synliggör kompetens. Då blir det också tydligt att välutbildade kvinnor subventionerar välfärdstjänster med låga löner, sa Christin Johansson.
Sluta sänk skatten
Politikerna då – de som behöver ta sitt ansvar för att förändring ska kunna ske? Alliansens största parti, Moderaterna, fanns inte representerade på Kulturhuset, och representanter från Folkpartiet och Centern talade om ytterligare en pappamånad och om vikten av heltidsarbete. Det tydligaste förslaget kom från vänsterhåll.
– Om det bara handlade om värderingar skulle inte problemet vara lika svårlöst. Det handlar om pengar och makt också. Om man ska höja lönerna i offentlig sektor måsta man satsa pengar på det, så sluta att sänka skatterna. Offentlig sektor är redan i dag underfinansierad och att skatterna har sänkts med 100 miljarder de senaste åren gör saken ännu värre, sa Vänsterpartiets Josefin Brink.
Flera påpekade att det förmodligen skulle löna sig i längden att satsa på kvinnors löner och arbetsvillkor och därmed minska ohälsan i samhället.