4 frågor. Vad behövs för att löner ska bli rättvisa?

Gertrud Åström vill bryta den könssegregerade arbetsmarknaden och göra kvinnor medvetna om att även de är familjeförsörjare.

5 september 2012

Gertrud Åström är ordförande för Sveriges kvinno­lobby och deltog i den stora maktutredningen under 1980-talets senare hälft. Den som tio år senare ledde till Kvinnomaktsutredningen — som knappast ledde till någonting nytt, säger hon med eftertryck.

— Den resulterade i en sammanställning bestående av 13 böcker om sådant vi redan visste, men ingenting om ekonomin som dikterar kvinnors villkor.

Har vi lönediskriminering i Sverige??

— Ja, och det finns två sorter: en statistisk diskriminering och en värdediskriminering. Enligt den första värderar arbetsgivaren varje kvinna efter en statistisk förväntan om hur kvinnor beter sig: de är föräldralediga och de arbetar deltid. Det gör kvinnan till en dålig arbetskraft, vilket för med sig dålig löneutveckling. Värdediskrimineringen visar sig genom att områden där kvinnor dominerar, som vården, är lägre lönesatta — trots hög utbildning och stort ansvar.

Går det här att ändra på?

— Ja, genom att öka männens ansvar för barnen. Att föräldraledigheten delas lika är en utmaning men samtidigt nödvändigt för att förhindra den statistiska diskrimineringen. När det gäller värdediskriminering hänger den på den ekonomiska politikens antagande om vad som är värde­skapande. Vi måste bryta den segregerade arbetsmarknaden och stimulera unga människor att bryta mot normen. I dag är kvinnor benägna att göra det, men inte män. Vilket är helt begripligt så länge det kvinnodominerade arbetet inte anses vara värdeskapande. Karlarna gör helt rätt som vägrar satsa på sådana yrken.

Vad borde kvinnor göra??

— Alla ska arbeta med det de vill, men man ska arbeta heltid och dela med sig av föräldra­ledigheten. Kvinnor måste börja se sig som familjeförsörjare. Det är en mental övning som är nyttig — om än plågsam — eftersom det då blir uppenbart att kvinnor i hög grad fortfarande är beroende av mäns inkomst.

Vilka är hindren mot jämställda löner??

— Den ekonomiska politiken som inte syftar till att bryta mönstren utan till att befästa att det anses vara mer värdeskapande att arbeta med maskiner än med människor.

— Hindren finns också i allas våra huvuden; vi har så svårt att tänka att livet kan vara annorlunda. Vi kommer inte till rätta med likalönefrågan med mindre än att vi ändrar på samhällets berättelser. De som handlar om att kvinnor ska ha ansvar för omsorg och familj och män för försörjning. Berättelserna är mer konservativa än vi själva.

Jämställdheten går långsamt

Vart tionde år gör Statistiska centralbyrån, SCB, tidsanvändningsstudier där de bland annat undersöker arbetsfördelningen mellan män och kvinnor för det obetalda arbetet i hemmet. Den senaste undersökningen gjordes 2010 och visar att kvinnor mellan 20 och 64 år lägger ner nästan en timme mer per dag på obetalt hemarbete än män. Sedan 1990 har kvinnornas tid till arbete i hemmet minskat med en timme per dag, vilket beror på att de lägger ner mindre tid på städning och matlagning. Kvinnors betalda arbete har ökat något, medan utvecklingen när det gäller män är den motsatta. Men skillnaden mot 1990 är väldigt liten.

Läs mer:

www.scb.se.  Nu för tiden. En undersökning om svenska folkets tidsanvändning 2010/11.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida