5 frågor. Vart bär det hän med vår psykiska hälsa, Rolf Sandell?

Tempot i samhället är högt i dag och alla förväntas vara effektiva. Till och med behandling av psykisk sjukdom, depressioner och ångest ska gå fort. Samtidigt har samhället blivit alltmer individualistiskt.

Rolf Sandell är professor emeritus i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och psykoanalytiker.?

Hur ser du på kognitiv beteendeterapi, KBT, kontra psykodynamisk terapi, PDT? Är de varandras motsatser??

— Motsättningarna handlar mer om personliga ställningstaganden som präglas av ömsesidig intolerans och bristande respekt för olikheter och bristande förståelse. Teoretiskt och metodiskt är det ju fråga om två olika synsätt och förhållningssätt som kanske snarare kan komplettera än utesluta varandra. Faktum är att de nyare terapiformerna som ofta går under namn som slutar på ”beteendeterapi” integrerar tankegångar både från psykodynamisk teori och österländsk filosofi och klassisk beteendeterapi.?

Vad betyder samhällsutveck­lingen, med en allt mer individualistisk inriktning, för vår psykiska hälsa? ?

— Jag vet inte om det är samhällsförändringar eller några andra faktorer som lett till att psykisk ohälsa är vanligare — eller upptäcks oftare — än tidigare. Kanske är vi mer uppmärksamma än förr? ?

— Men visst är det konstigt att vi har en effektivare sjukvård, tekniskt sett, men ändå tar allt mer sjukvård i anspråk. Men är vi sjukare??

Behöver vi ett större och bredare utbud av psykoterapi??

— Ja. Ett av problemen med den fundamentalistiska uttolkningen av evidensbegreppet är att många som bestämmer har fått för sig att det finns en metod för varje diagnos som är ”bäst” för alla patienter. I själva verket botar ju den ”bästa” metoden ofta inte fler än 40-50 procent. Kanske de andra skulle bli botade av en annan metod? Detta är inte tillräckligt utforskat, paradoxalt nog, och lär inte bli det med den monopolistiska föreställning som för närvarande härskar i Socialstyrelsen, SBU och andra som bestämmer över vårdutbudet i psyk- och primärvård.?

Det finns forskning som tyder på att psykoterapi och antidepressiva läkemedel ger liknande förändringar i hjärnan. Vad tror du om det??

— Jag vet inte mer om det än vad jag också läst i litteraturen, och den är säkert sann. Det finns fortfarande inte så väldigt mycket forskning publicerad, och det mesta är gjort på kognitiva beteendeterapier, så man vet inte hur generellt det är. Men det finns faktiskt några enstaka studier på psykodynamiska terapier med liknande resultat.?

Vad tror du att framtidens psykoterapeuter kommer att ställas inför??

— Jag hoppas att psykoterapin i framtiden tar till sig mer av den forskning som fokuserar på andra och, som det verkar, mycket viktigare faktorer än själva behandlingsmetoden. Inte minst har terapeut­faktorn förbisetts. Olika terapeuter, som påstår sig bedriva en och samma form av terapi, har faktiskt väldigt olika behandlingsresultat. Det gäller till och med terapier som följer en manual. En grupp forskare i USA drog i slutet av 1990-talet slutsatsen att skillnaderna mellan terapeuter och mellan mottagningar var kolossala och inte berodde på vilken metod de tillämpade eller vilka patientgrupper de behandlade. En databas med tusentals patienter och hundratals terapeuter låg till grund för slutsatsen.?

— I Sverige i dag gömmer sig många terapeuter bakom föreställningen att ”deras metod” är ”evidensbaserad”. Det är fegt. Kanske är det dags för terapeutkörkort?

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida