Abort efter misslyckad sterilisering

När mannen efter några månader ännu inte hade fått några besked om sina spermieprover slutade paret med säker sex.

En 36-årig man sterilopererades. I samband med ingreppet fick han veta att resultatet skulle följas upp med tre prov på sädesvätska. Först sedan läkaren hade sett att de tre proven inte innehöll några spermier kunde mannen anses vara steril.

Strax efter operationen åkte mannen och hans fru utomlands. De var borta drygt ett halvår så det första provet lämnade han först sju månader efter operationen. Den biomedicinska analytiker som tog emot provet förklarade, enligt mannens senare anmälan, att han skulle bli kontaktad om provet visade sig innehålla levande spermier.

En månad senare lämnade 36-åringen sitt andra prov. Han frågade samtidigt om svaret på det första provet, men fick veta att hans läkare skulle kontakta honom om det fanns någon anledning.

Ingen kontaktade honom och tio månader efter ingreppet slutade han och hans fru med preventivmedel. Tre månader senare visade det sig att hustrun var gravid. Mannen lämnade då in ett tredje prov. Samtidigt frågade han, enligt anmälan, den biomedicinska analytikern vad de två tidigare proven hade visat. Han fick samma svar som tidigare.

På grund av sjukdom tvingades hustrun göra abort senare i samma månad. Mannen anmälde ansvarig personal till Ansvarsnämnden som underrättade sektionschefen på laboratoriet och begärde in yttrande från läkaren och kirurgklinikens verksamhetschef.

Läkaren skrev i sitt yttrande att operationen hade förlöpt normalt. En bit togs bort från bägge sädesledarna för att visa att de var avklippta, och den mikroskopiska undersökningen av stumparna bekräftade det. Mannen var uppsatt för brevsvar, vilket tyvärr missades, enligt läkaren kanske för att hon började arbeta på annan ort. Då läkaren slutade hade svar kommit på de två första proven och signerats av henne.

I sitt yttrande skrev läkaren att alla tre proverna ska vara spermiefria och om spermier påträffas kontaktas patienten efter det tredje provet – som i normalfallet tas sex månader efter ingreppet. Med tanke på hustruns sjukdom skrev läkaren att patienten själv borde ha hört av sig till sjukvården och förvissat sig om att alla spermier var döda innan paret hade oskyddat samlag.

Verksamhetschefen redogjorde för de rutiner för bearbetning av provsvar som numera gäller på kliniken.

Ansvarsnämnden skriver i sin bedömning att mannen borde ha fått besked redan efter första analyssvaret eller om det var osäkert borde han ha uppmanats att genast lämna ett nytt prov. Efter det andra visste man att mannen måste opereras om och det fanns, enligt nämnden, ingen anledning att vänta på resultatet av ett tredje prov. Patienten borde då ha fått besked omgående.

Nämnden ger därför läkaren en erinran. Verksamhetschefen får också en erinran för de osäkra rutiner som gällde vid tillfället.

Läkaren har överklagat beslutet till länsrätten (hsan 1572/03:b1).

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida