»Äggdonationer bör tillåtas«

Socialdepartementet föreslår att äggdonationer ska införas som behandling av ofrivillig barnlöshet. Samtidigt poängteras barnens rätt att få veta sitt ursprung.

De senaste sex åren har antalet barn som fötts efter assisterad befruktning nästan tredubblats, från 750 till drygt
2 000 per år, visar statistik från Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen.

Hittills har befruktning utanför kroppen bara fått göras med den infertila kvinnans egna ägg och hennes makes eller sambos sperma. Nu föreslås att befruktning utanför kroppen (ivf) ska få göras antingen med kvinnans egna ägg och donerad sperma, eller med donerade ägg och makes eller sambos sperma.

Däremot ska inte befruktning utanför kroppen få göras med både donerat ägg och donerad sperma.

ivf-behandling ska inte ges till kvinnor över 42 år. Graviditeter efter menopaus innebär ökad risk för skador och de barn som föds skulle få andra förutsättningar i livet än barn födda av kvinnor i fertil ålder.

Bara den kvinna som själv behandlas med ivf får bli äggdonator, hon måste vara myndig och ska ge ett skriftligt samtycke. Paret har tillsammans förfoganderätt över det befruktade ägget.

Ägg och spermier från avlidna kvinnor och män ska inte få användas för befruktning. Liksom vid givarinsemination har barnet rätt att i mogen ålder få reda på vilken kvinna som donerat ägg.

En enkätstudie från Socialstyrelsen visar att lagens intentioner om öppenhet inför barnet om dess ursprung ofta inte följs av föräldrarna.

Få föräldrar berättar
76 procent av de föräldrapar som fram till 1998 fått barn efter givarinsemination vid Universitetssjukhuset i Umeå eller Karolinska sjukhuset deltog i enkäten. Av dem tänkte 20 procent inte berätta, tio procent var tveksamma och 20 procent hade inte besvarat frågan.

Förslaget om att tillåta äggdonation är ett diskussionsunderlag. Det stämmer i stort med det förslag Statens medicinsk-etiska råd la fram redan 1995 och är nu ute på remiss.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida