Akutsjuksköterskor gör många felbedömningar

Kunskapsnivån på akutmottagningarna kunde vara bättre. Åtminstone om man ska utgå från hur sjuksköterskorna bedömer fiktiva patientfall. I genomsnitt görs rätt bedömning endast i drygt hälften av fallen

1 september 2006

Det visar en kommande doktorsavhandling om triage inom akutsjukvården, skriven av sjuksköterskan Katarina Göransson, doktorand vid hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet.

I en av undersökningarna i avhandlingen har 423 sjuksköterskor på 48 sjukhusanslutna akutmottagningar runt om i landet fått triagera 18 fiktiva patientfall. Totalt har 7 550 bedömningar analyserats och jämförts med ?facit? av en expertgrupp.

– Det som förvånade mig mest när jag analyserade resultaten var att variationen var så stor mellan olika sjuksköterskor. I genomsnitt gjordes rätt bedömning i 58 procent av fallen. Men bryter man ned siffrorna på individnivå ser man att det fanns de som endast träffade rätt i drygt 20 procent av fallen medan andra prickade rätt till nästan 90 procent, säger Katarina Göransson.

Hittar ingen förklaring

Hon har försökt att hitta en förklaring till varför kunskapsnivån tycks vara så låg, men ännu inte hittat någon. Bland annat har hon försökt att se om ålder eller hur länge man arbetat som sjuksköterska, generellt eller på akutmottagning, spelar roll för bedömningen, men det tycks det inte göra. Åtminstone är sambandet väldigt litet.

– Det går inte att med automatik överföra resultaten av de här fiktiva fallen till hur det ser ut i verkligheten. Men kopplat till en tidigare studie som vi har gjort kan man säga att sjuksköterskorna på akutmottagningarna generellt har ganska dåliga förutsättningar för att kunna göra rätt bedömningar, säger Katarina Göransson.

Den studie hon hänvisar till gjordes för fyra år sedan, 2002. Det var en nationell kartläggning av hur vanligt det är med triage på akutmottagningarna. Av 69 undersökta sjukhusanslutna akutmottagningar fann hon att endast 24 använde sig av en särskild utsedd triagesjuksköterska.

– För att triage ska fungera måste det finnas lämpliga lokaler, det måste finnas sjuksköterskor som enbart jobbar med triage, de ska inte behöva göra annat parallellt med triagearbetet och de måste ha tillgång till rätt typ av bedömningsinstrument. Dessutom bör det finnas ett forum för triage där de som arbetar med det har möjlighet att få feedback på sina bedömningar.

Vill inte inkompetensförklara

Hon poängterar att hon inte tror att hennes resultat speglar sjuksköterskors inkompetens utan snarare handlar om att triagefunktionen ännu inte är tillräckligt utvecklad i Sverige.

– Men i nuläget kan man nog säga att patientsäkerheten emellanåt kan vara hotad på våra akutmottagningar. Det kan definitivt bli bättre, säger Katarina Göransson som vill att det görs mer klinisk forskning på området.

Hennes forskning har bland annat resulterat i att ett flertal sjukhus infört triage vid akutmottagningarna. Region Skåne blir första region i landet som inför en regionövergripande triagehandbok för såväl prehospital som akutmottagningsbaserad triage.

Katarina Göransson disputerar den 24 november. Titeln på avhandlingen är Registered nurse led emergency department triage: organization, allocation of acuity ratings and triage decision-making.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida