Almedalen. Ehälsa är patientmakt

Makten sitter i mobilen, om man får tro Catharina Mann på SKL. I vimlet i Visby önskar sig Ebba och Malin enklare kontakt med vården.

Donners plats under Almedalsveckan i Visby är inget undantag. Folk står, sitter, går med sina mobiler i högsta hugg. Men kan de ta del av sina recept eller slänga i väg ett mejl med en fråga om akut magont till sin vårdcentral? Nix.

Ebba Busch, kommunalråd i Uppsala (KD), kan snabbt räkna upp saker hon skulle vilja ha hjälp med: hon har svårt att minnas vad läkaren sa efter en operation hon gjorde för några år sedan. Borde hon boka tid för någon uppföljning? När är det dags för nästa cellprov och när ska recepten förnyas?
Malin Pedro tycker att det vore fint att inte alltid behöva ringa sin barnmorska när det gäller lite enklare frågor som: kan man gå på bikramyoga när man är gravid?
Hon tvekar länge innan hon svarar på om man som medborgare kan ställa krav på att få sådan service av vården.  Det tycker hon inte riktigt, men samtidigt går hela samhällsutvecklingen mot att man söker svar på sina frågor och har kontakter digitalt.

Ger patientmakt

På ett seminarium i Visby i dag som Center för ehälsa i samverkan, Cehis, arrangerade var alla i den prominenta panelen överens: vården måste klara att ge sin personal och patienterna ehälsa. Då räknar de in alla it-hjälpmedel i vården, allt från delade journaler till digitala möten med patienter.
Catharina Mann på SKL, Sveriges kommuner och landsting, som arbetar med att införa ehälsa i kommunerna, drar frågan till sin spets och menar att utan ehälsa, ingen patientmakt.

Penningpåse fattas

Men det är inte lätt för alla som arbetar i vården att ta till sig allt det nya. Ändå är det ofrånkomligt och kanske kan tid vinnas till patientkontakt ”live”.
Vem ska då betala? invänder David Liljequist, förbundsombudsman på Vårdförbundet. Han frågar för att han vet: ingen kommer springande med en penningpåse.
Det bekräftas av Lars Jerlvall på Cehis som sedan tio år tillbaka gör årliga genomgångar av landstingens investeringar i ehälsa. It-kostnaden har legat konstant på 8 miljarder de senaste åren, vilket är drygt 2,8 procent av landstingens totala utgifter, berättar han. Förra året fanns det till och med en tendens till en minskning.

Så ännu dröjer det, och förhoppningsvis blir det till sist enkla system och inte ännu fler av vårdens alla krångliga system.