Ambulanspersonal och kvinnohälsa synliggörs i ny ordbok

Nya vårdord tar plats i vardagsspråket. Nu finns bland annat ”blåljuspersonal” och ”endometrios” med i Svensk ordbok. ”Det är ett fint kvitto på att vi som försöker folkbilda om kvinnohälsa når ut”, säger barnmorskan Sara Dellner som driver kontot Instamorskan.

Det digitala uppslagsverket Svensk ordbok (SO), utgiven av Svenska Akademien, innehåller beskrivningar av 65 000 ord som speglar det samtida allmänspråket. Tidigare i år kom en andra upplaga där sajter, sociala medier och bloggar utgör underlaget, utöver traditionella källor som tidningsartiklar och skönlitteratur.

Genom att jämföra orden i den första upplagan av ordboken, som kom 2009, med textsamlingar i stora databaser går det att avgöra vilka ord som är mest frekvent använda. De som inte längre förekommer så ofta fasas ut. Samtidigt tillkommer nya ord, eller nya betydelser av befintliga ord.

Hans Landqvist är professor i svenska språket vid Göteborgs universitet och en av sju medarbetare som har ingått i redaktionen för den nya versionen av Svensk ordbok. Han har haft särskilt ansvar för fackområdena juridik, pedagogik och medicin och lyfter fram neuropsykiatriska diagnoser som en kategori av ord där beskrivningarna på ett tydligt sätt har moderniserats.

Inte längre en ”störning”

– Bland annat stod det i den första upplagan att adhd var en ”störning hos barn” vilken utmärks av låg uthållighet, bristande koncentrationsförmåga och svårighet att sitta stilla. Nu har ”störning” ersatts av ”funktionsnedsättning”, som inte är lika negativt värderande. Dessutom har vi strukit ”hos barn” eftersom även vuxna kan diagnosticeras med adhd. Det är ett exempel på hur språkbruket följer utvecklingen i samhället, säger Hans Landqvist.

”Funktionsvariation” har samtidigt blivit ett nytt uppslagsord, men används inte i beskrivningen av olika diagnoser.

– Bedömningen är att ”funktionsnedsättning” fortfarande är mer använt, men det är sådant som kan ändras. Om fem år kanske ”funktionsvariation” dominerar. Men vår uppgift är att spegla språkbruket som det är just nu, säger Hans Landqvist.

Han konstaterar att pandemin inte bara har påverkat människors hälsa utan också hur vi pratar.

– Tänk vad många ord som skapats! Förut hade vi ingen aning om vad en ”coronahälsning” eller en ”hobbyepidemiolog” var. Men dessa ord finns inte med i den andra upplagan av Svensk ordbok. Den innehåller ju ett urval av ord som är vanliga i samhället vid en viss tidpunkt. Dessutom ska orden bedömas vara någorlunda etablerade i språket och inte riskera att falla ur bruk för snabbt.

Däremot lades ”statsepidemiolog” till i den orddatabas som ligger till grund för Svensk ordbok redan 2015. ”Stabsläge”, ”krisläge” och ”beredskapsläge” har funnits med där sedan 2017.

– Förklaringen är att det ständigt är kris i sjukvården, säger Hans Landqvist.

Ett antal benämningar på sjukdomar har däremot försvunnit i den nya upplagan av ordboken. Det gäller bland annat ”näskatarr” som i dag betecknas som ”kronisk snuva”, ”rinit” eller ”kronisk rinosinuit”, liksom ”vattusot” och ”fallandesot” vilka redan 2009 beskrevs som ålderdomliga.

– ”Lungsot”, alltså lungturberkulos, finns däremot kvar. Svenska proletärförfattare som Ivar Lo-Johansson och Moa Martinson skrev ofta om lungsot. Men i en kommentar till uppslagsordet står att det mest används för att beskriva äldre förhållanden.

Unga söker information på nätet

Till de nya medicinska termer som tagit sig in i vardagsspråket hör ”endometrios” och ”vestibulit”.

– Jag tror inte att de orden har förekommit i det allmänna språkbruket tidigare. I dag gör de det i olika sammanhang, ofta i media kopplat till personer som upplever att de inte fått den vård de önskat. De kan ha gått med odefinierade problem, men så har det visat sig att det finns både en diagnos och behandling. Nu är orden särskilt vanliga i källor där man söker medicinsk information, till exempel hos 1177, säger Hans Landqvist.

Sara Dellner är barnmorska på Liljeholmens barnmorskemottagning i Stockholm och driver även kontot Instamorskan där hon svarar på frågor från sina följare. Hon tror att den ökade förekomsten av ordet ”endometrios” beror på olika initiativ som tagits för att sprida kunskap om kvinnohälsa.

– Det är ett fint kvitto på att vi som försöker folkbilda om det här når ut. Jag gissar att det pratas mycket mer om endometrios i sociala medier i dag än för tio år sedan, säger hon.

Men uppmärksamheten är inte enbart positiv, menar Sara Dellner:

– Unga vuxna föredrar att söka information, stöd och tröst i olika forum men ibland brister källkritiken. I och med att många googlar sig till kunskap blir de också sina egna ”nätläkare”. Jag möter patienter som kommer med färdiga diagnoser och förslag på behandling. De är väldigt pålästa, men jag märker att den alternativa medicinen får allt större utrymme och skapar skepticism gentemot den professionella vården. Det finns till exempel en utbredd hormonskräck som gör att vissa inte vill använda p-piller som läkemedel trots att det enligt vetenskapen kan lindra besvär kopplat till exempelvis endometrios.

Mycket rapportering om utryckningsfordon

En annan term som numera går att slå upp i Svensk ordbok är ”blåljuspersonal”.

– Det är belagt i svenska språket redan 2003 enligt våra efterforskningar. Detta år dyker det för första gången upp någonstans i pressen, då som ett samlingsbegrepp för yrkesgrupper som använder utryckningsfordon. På senare år har användningen av ordet ökat, mest i negativ rapportering om att blåljuspersonal utsätts för stenkastning eller inte släpps fram på olycksplatser, säger professor Hans Landqvist.

Ambulanssjuksköterskan Anna Falbrink från Malmö vann tillsammans med två kollegor Ambulans-SM 2019 och är därmed regerande svensk mästare i ambulanssjukvård. Hon identifierar sig gärna som ”blåljuspersonal” och tycker att ordet fyller en viktig funktion.

– Många som arbetar inom ambulans, polis och räddningstjänst ser oss nog som en enhet, en blåljusfamilj som vissa kallar oss i olika forum. Vi samverkar mycket och jobbar med att hjälpa människor i olika situationer.

Anna Falbrink tror att lagen om skydd för blåljuspersonal som började gälla i januari 2020 kan ha gjort att ordet använts mer i offentligheten på senare år. För henne har det enbart positiv klang.

– Vi jobbar i fronten i olika insatser och är en viktig del av samhället. Jag titulerar mig gärna som blåljuspersonal! säger hon.

Svensk ordbok finns tillgänglig som gratis app eller på Svenska akademiens ordboksportal svenska.se.