<strong>Amir drömmer om att få jobba i Sverige</strong>
Amir Bagsham vill jobba som biomedicinsk analytiker i Sverige. Men att få svensk legitimation är en långdragen process. Foto: Anders G Warne.
Validering

Amir drömmer om att få jobba i Sverige

För att legitimationen som biomedicinsk analytiker från Iran ska godkännas i Sverige måste Amir Bagsham få tre månaders praktik på ett laboratorium. Det har visat sig bli betydligt svårare än han någonsin kunde tro.

När vi träffas mitt i Stockholm är det en av de där riktigt kalla och mörka vinterdagarna i december. Solen har precis gått ner och ljuset över staden är nästan magiskt. Att få arbeta och leva här är Amirs dröm – men just nu ser det mörkt ut för hans möjligheter att kunna stanna.

Amir Bagsham kommer från Teheran i Iran. 2018 tog han examen i medical laboratory science som motsvarar legitimerad biomedicinsk analytiker i Sverige. Amir blev anställd på ett stort sjukhus i Teheran. Han arbetade på flera olika avdelningar och lärde sig mycket om analyser inom bland annat immunologi, hematologi och serologi.

− Jag hade ett bra liv med fin bostad, bil och vänner, men jag har alltid tyckt om nya utmaningar. Jag har lätt för att lära mig språk och tycker om att resa. Flera av mina vänner hade flyttat till Sverige tidigare, så därför ville jag också resa hit och börja jobba här, berättar Amir.

Jag sålde allt jag hade för att komma hit och börja ett nytt liv och vet inte hur det ska gå om jag måste återvända.

Amir Bagsham

För att få arbeta i Sverige måste hans iranska legitimation valideras av Socialstyrelsen genom kunskaper i svenska, flera olika kunskapsprov och tre månaders praktik. Det är en lång process som brukar ta mellan ett och två år. Men för att över huvud taget få komma till Sverige från Iran krävs visum och det gäller bara i 90 dagar. Ett sätt att få stanna längre är att ha arbetstillstånd, men då måste han först ha svensk legitimation och anställning. En annan möjlighet är visum för heltidsstudier.

Svårt att få praktik

Amir Bagsham kom i kontakt med företaget Mascon AB, ett konsultföretag som specialiserat sig på att utbilda vårdpersonal i svenska språket. Företaget ordnar även bostad, men allt annat som krävs för att bli legitimerad skulle Amir bli tvungen att ordna på egen hand.

− Jag fick till slut ett visum för studier som gäller ett år, men utbildningen kostar mycket och jag måste ha pengar för att leva i Sverige ett helt år, så jag fick sälja allt jag ägde i Iran och ta alla mina besparingar för att kunna resa hit.

När Vårdfokus träffar Amir har han varit här i tio månader. Vi gör hela intervjun på svenska under en timmes tid och när jag påpekar att han talar språket väldigt bra för att ha varit här så kort tid tackar han och förklarar att han kämpat hårt. Han ska snart göra ett C1-prov i svenska, det är den nivå som krävs av Socialstyrelsen för behörighet till yrkeslegitimationer.

Det här krävs för att få legitimation

För personer som är utbildade utanför EU krävs fem steg samt intyg om kunskaper i svenska.

  1. Intyg om utbildningens längd och innehåll i hemlandet skickas till Socialstyrelsen som gör en bedömning av om den motsvarar svensk utbildning.
  2. Den sökande måste bli godkänd i ett kunskapsprov som anordnas av Karolinska institutet och innehåller både en teoretisk och en praktisk del.
  3. Därefter måste den sökande gå en webbaserad kurs i svenska författningar för att lära sig lagar och regler i svensk hälso- och sjukvård.
  4. Praktisk tjänstgöring i tre månader. Den sökande måste själv hitta praktikplats. Att visa att man självständigt kan göra analyser och undersökningar är målet med praktiken.
  5. När alla steg är klara skickas ansökan om svensk legitimation till Socialstyrelsen.

− Det har varit svårt att hinna med studierna i svenska parallellt med att läsa inför kunskapsprovet för biomedicinska analytiker på Karolinska institutet. Men i juni blev jag godkänd både på det teoretiska och praktiska provet. Alla frågor och instruktioner var på svenska, så det var inte lätt.

Det som nu återstår för att få legitimationen är en kurs i lagar och regler inom svensk sjukvård samt tre månaders praktik på ett svenskt labb. Sedan augusti har han sökt praktikplats, men inte fått napp någonstans.

− Jag har kontaktat säkert hundra olika laboratorier och varit på ett tjugotal intervjuer, men det faller alltid på att jag inte har arbetstillstånd.

Amir Bagsham, bild tagen utomhus.
Tiden börjar rinna ut för Amir. Sista januari går hans ettåriga visum ut och då måste han återvända till Iran. Foto: Anders G Warne.

”Man vet inte hur man ska göra som arbetsgivare”

På skolan där Amir läser svenska finns ett 60-tal tandläkare, sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och andra yrkesgrupper som är hett eftertraktade i Sverige. De flesta har lika svårt som han att ordna praktik så att de kan få sin legitimation och börja arbeta här.

Det är stor osäkerhet kring vad som gäller, anser Maysae Quttineh, ordförande i yrkesorganisationen IBL, och områdeschef inom laboratoriemedicin i Region Jönköping.

− Vi har haft kontakt med ganska många i samma situation som Amir. Eftersom de inte har så mycket tid kvar innan deras uppehållstillstånd går ut, vet man inte hur man ska göra som arbetsgivare. Om vi tror att det är en person som vi vill satsa på och anställa kan vi skriva ett anställningsavtal och söka arbetstillstånd, men det är en process som tar minst ett halvår, säger hon.

Regionerna saknar rutiner för den här typen av praktik enligt Maysae Quttineh. Hon hoppas att både IBL och regionerna kan arbeta med frågan framöver och hitta fungerande processer.

− Det är ju verkligen synd att det finns så många med goda kunskaper och lång erfarenhet som inte får jobba här. Inte minst med tanke på att det är så stor brist på biomedicinska analytiker, säger Maysae Quttineh.

Nu börjar tiden rinna ut för Amir. Sista januari går hans ettåriga visum ut och då måste han återvända till Iran. Han hoppas på att kunna förlänga sitt visum för studier eftersom han i mitten av januari påbörjar den kurs i svenska författningar som också krävs för att han ska kunna få svensk yrkeslegitimation.

− Jag tänker hela tiden på det här. Jag sålde allt jag hade för att komma hit och börja ett nytt liv och vet inte hur det ska gå om jag måste återvända. Jag har inget att komma tillbaka till. Dessutom känner jag stor oro för vad som händer i Iran just nu, säger han.

Tidöavtalet försvårar för yrkesgruppen

Oron gäller också signalerna om kraftigt minskad invandring i Sverige. Nyligen beslutade riksdagen om att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare. Exakt vad det innebär är inte klart än, men enligt Tidöavtalet ska den som rekryteras till Sverige från tredje land behöva tjäna minst 33 200 kronor i månaden. Det är flera tusen kronor över ingångslönen för en biomedicinsk analytiker.

Mörkret faller över Stockholm och jag frågar Amir vad han tycker om kylan och mörkret i Sverige. Han skrattar och säger att han alltid har tyckt om när det är kallt, det har han gjort ända sedan han var liten.

Fler får legitimation

Trenden går mot att fler sökande från länder utanför EU får legitimation som biomedicinsk analytiker i Sverige.

20125
201312
20146
201510
201610
201711
20188
201917
202034
202142

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida