Ändra livsstil kräver stöd

Patienter med huvud- och halscancer är en grupp med stora behov. Stöd i att inte börja röka igen och näringsrik mat är viktiga åtgärder.

Sjuksköterskan Ylva Tiblom Ehrsson har mött många av de här patienterna och sett deras svårigheter. Behandlingarna, strålning och operation, ger ofta kvarstående besvär med att svälja, tugga, tala och att andas. Torrhet, sveda och segt sekret i munnen är vanligt och det kan bli trångt i halsen. Deformering av ansiktet och svårigheter att gapa liksom trötthet och illamående är också vanliga problem. ?

Målet med studierna var att identifiera de patienter som behöver nutritionsstöd och att förbättra nutritionsövervakningen. Eftersom de ofta går ner i vikt under och efter strålbehandlingen får många näring via en nässond (NGT) eller direkt till magsäcken (peg). Ylva Tiblom Ehrsson tycker inte att sond ska sättas in rutinmässigt före behandlingen eftersom det är viktigt att försöka upprätthålla sväljningsförmågan.?

— Patienter med näringssvårigheter bör i första hand få näringsdrycker och liknande. Om en sond krävs bör man besluta om typ i samråd med patienten. Peg bör inte sättas rutinmässigt med tanke på risken för komplikationer. Vid korttidsanvändning kan i stället NGT väljas, en sådan kan patienten sannolikt ha upp till tre månader.??

Patienterna behöver mycket information och undervisning. Strålbehandlingen varar i sex till sju veckor och är påfrestande, de behöver därför mycket stöd. Råd om munvård och hur de ska få i sig tillräckligt med näring är centralt. ?

Livsstilsfrågor, som rökning och alkohol, kan vara viktiga att prata med patienten om. För dem som har lyckats sluta röka kan sjuksköterskan vara ett stöd i att inte börja igen. ?

Patienterna bör involveras i beslut som gäller vård och behandling, och om det är möjligt få stöd i att komma tillbaka i arbete när behandlingen är över.??

Studierna i Ylva Tiblom Ehrssons avhandling Nutritional follow-up of patients with head and neck cancer visar att 42 procent av 156 patienter drabbades av någon komplikation, varav hälften svåra, och att 5 procent av patienterna dog som en följd av ingreppet. Hennes fynd har lett till att rutinerna ändrats på Karolinska universitetssjukhuset i Solna utanför Stockholm. Tidigare kunde vilken kirurg som helst sätta peg, numera får ingreppet göras endast av ett särskilt team.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida