Anhöriga känner sig utanför

Närstående till personer med psykossjukdom vill känna sig sedda av vårdpersonalen och efterlyser större öppenhet och samverkan.

Som sjuksköterska inom psykiatrin har Mats Ewertzon arbetat mycket med anhöriggrupper och insett vilket behov av stöd och delaktighet de närstående har. Hans erfarenheter och tidigare forskning visar att den ambition som finns hos vårdpersonalen att hålla på sekretessen och värna om patientens integritet, får de anhöriga att känna sig utestängda.

— Det kan också vara patientens önskan att de anhöriga inte ska vara så delaktiga eller belastade, men det är de ju ändå. I stället har de inte fått den information som de behöver och därmed inte känt sig delaktiga.

I sitt avhandlingsarbete har Mats Ewertzon frågat ett 70-tal närstående till personer med långvarig psykossjukdom hur de har upplevt bemötandet från vårdpersonalen och eventuell känsla av utanförskap. Deltagarna var i olika åldrar och spridda över hela landet. Öppenhet, bekräftelse och samverkan skattades som betydelsefullt bemötande, men det betydde inte att de alltid hade upplevt det i kontakten med vården.

De flesta var visserligen nöjda med kontakten, men många hade trots det också känt utanförskap i förhållande till den psykiatriska vården.

— En viktig del i resultatet är att hur närstående upplever bemötandet från vårdpersonalen har betydelse för huruvida de känner utanförskap eller inte, säger Mats Ewertzon.

Den studie som bygger på en uppföljning av fyra samtalsgrupper bestående av syskon till personer med psykossjukdom, visade att det är mycket betydelsefullt att få träffa andra i samma situation. Att också få teoretisk kunskap om psykisk sjukdom var viktigt för deltagarna. Kunskapen gjorde att de dels kunde förstå sin syster eller bror bättre och dels att de insåg vad de kunde begära från vården. Den känsla av ensamhet som de tidigare hade burit på gjorde också mötet med andra syskon värdefullt.

— Det är viktigt att syskonen uppmärksammas. Även om andra relationer kan vara viktigare är den vi har till syskon statistiskt sett den längsta relationen vi har i livet, säger Mats Ewertzon.