Äntligen tillbaka

Äntligen tillbaka
Anna-Marie Westerdahl tycker att det är underbart att kunna jobba igen. Foto: Pia Nordlander

I dag ska Anna-Marie Westerdahl gå till jobbet. I morgon också. Det tycker hon är underbart. När hon mådde som värst planerade hon att ta sitt liv.

Varje dag ser Anna-Marie Westerdahl fram emot att gå till jobbet på geriatriska rehabkliniken vid Västerås lasarett. Här arbetar hon som sjuksköterska sedan två år tillbaka.?

— Jag har saknat mitt arbete så fruktansvärt mycket, det är en ljuvlig känsla att jobba igen.?

Bakom henne ligger nu de mörka åren när hon var så utmattad och förvirrad att hon kunde sitta på en pall hemma i köket och titta på falukorven och undra hur hon skulle bära sig åt för att få ihop en middag. Eller när hon på allvar fruktade att hon aldrig skulle bli frisk igen.?

— Jag började titta efter ett träd där jag kunde hänga mig och funderade över vilket slags rep jag skulle skaffa och hur tjock grenen måste vara för att hålla.?

Tunnelseende. Trötthet. Tomhet. Men det gick över — även om det tog tid.??

Anna-Marie Westerdahl är en av tiotusentals anställda inom vården som blev sjukskrivna efter de stora personalminskningarna i början av 1990-talet. Hon arbetade natt på akutmottagningen i Västerås för att få ihop tillvaron som ensamstående mamma. Samtidigt skedde stora förändringar på arbetsplatsen.?

— Jag märkte nog direkt att det här med natt­arbete egentligen inte var något för mig. Jag hade svårt att sova på dagarna, men såg ingen annan möjlighet.?

Hon kämpade på trots ständig sömnbrist samtidigt som trycket ökade när personalstyrkan drogs ner och arbetet organiserades om gång på gång. Anna-Maries trötthet blev allt värre. Hon blev asocial, ville bara vara hemma och sova, överreagerade på stress och fick kort stubin.?

— Det värsta var att jag kände att empatin sviktade, det som är så viktigt för en sjukskö­terska. Jag hade inga krafter kvar till att trösta och engagera mig i patienterna. Det var bara som ett stort tomrum inom mig.??

1998 var Anna-Marie så trött och sliten att hon började se sig om efter en dagtjänst. Hon fick ett mellanchefsjobb inom kommunen och trodde att allt skulle lösa sig. Men efter bara ett halvår på det nya jobbet rämnade tillvaron.?

— Jag skulle planera sommarschemat och samtidigt blossade det upp en personalkonflikt, men jag hade ingen ork kvar. Jag förstod inte det som sades, kunde inte ta in och bearbeta information, inte planera, inte läsa eller se på tv, jag var som i ett chocktillstånd.?

Anna-Marie hade all typiska tecken på utmattningssyndrom: bristande minne och koncentrationsförmåga, långt gången fysisk och psykisk trötthet, ilska och överkänslighet mot sinnesintryck. Oavsett hur mycket hon sov och vilade gick tröttheten inte över. Hon fick hjärtproblem och konstiga fysiska symtom.?

Tack vare den forskning om utmattningssyndrom som Marie Åsberg, psykiater och professor emeritus vid Karolinska institutet, lett under många år vet vi i dag en hel del om vad som orsakar utmattningssyndrom, vilka fysiska och psykiska förändringar som sker i kroppen.?

— Det är viktigt att skilja på utmattningssyndrom och depression. Utmattning är ett eget tillstånd med specifika biokemiska förändringar, säger Marie Åsberg.?

Som Vårdfokus tidigare berättat (nr 11/2012) har Karolinskas forskning bland annat visat att vissa tillväxtfaktorer (VEGF och EGF) är kraftigt förhöjda hos patienter med utmattningssyndrom, men går tillbaka när den drabbade blir bättre.?

Man har också visat att patienterna har en minskad känslighet i den så kallade stresshormonaxeln. Det innebär att de vid påfrestningar reagerar med mindre frisättning av stresshormon, tvärtemot patienter med depression. Förändringarna är bestående, även om patienten blir frisk. Det tyder på att sårbarheten antingen är medfödd eller förvärvad tidigt i livet.

Förhoppningen är att kunna ställa säkrare diagnoser i framtiden med hjälp av de biologiska markörerna, vilket är viktigt inte minst när det gäller att välja rätt behandling. Marie Åsberg anser att man ska vara försiktig med att ge antidepressiva till patienter med utmattningssyndrom. Risken är att tablettbehandlingen inte bara är verkningslös utan också ger negativ effekt.?

— För mig fungerade inte antidepressiva alls och jag prövade ändå tre olika sorter. Jag blev bara mer avstängd och det var inget som kändes bra för mig i den situation som jag var i då, berättar Anna-Marie Westerdahl.?

Att så många läkare ändå prövar antidepressiv tablettbehandling är kanske inte så konstigt eftersom det saknas effektiva behandlingar vid utmattningssyndrom.?

— Vår forskning visar att rehabiliteringen är både svår och långvarig. Tyvärr har ingen behandlingsmetod någon särskilt imponerande effekt, säger Marie Åsberg.?

Nyligen publicerade hennes forskningsgrupp en studie i British Medical Journal som visar att av dem som sjukskrivits för stressrelaterad sjukdom 1999 var 45 procent fortfarande sjukskrivna tre år senare och 18 procent hade fått förtidspension. Endast arbetslivsinriktad rehabilitering ökade oddsen att komma tillbaka till arbete. Det mättes mot annan behandling som läkemedel, psykoterapi, sjukgymnastik och alternativmedicin.?

Eftersom det är så svårt att rehabilitera dem som en gång utvecklat utmattningssyndrom är det förebyggande arbetet oerhört viktigt, anser Marie Åsberg. Samtalsgrupper på arbetsplatsen kan till exempel förebygga stress och utmattning, visar en studie gjord i Kalmar. ??

Anna-Marie Westerdahl har prövat det mesta under sin tio år långa sjukskrivningstid. Hon har gått på samtal, testat yoga, taktil beröring och gått olika kurser. En del saker kändes bra, annat valde hon bort, men det var inte förrän hon hittade en samtalsgrupp som hon kände att det skedde en förändring. En ny relation underlättade också på det personliga planet. Allteftersom tiden gick byggde hon sakta upp sin styrka ända tills hon för två år sedan kände att det var dags att börja arbeta som sjuksköterska igen.?

— Det verkar som att krafterna kommer tillbaka med tiden nästan oavsett vad man gör. Det är som ett benbrott, det läker av sig själv. Men vi kan göra mycket för att lindra och se till att det läker på ett bra sätt, säger Marie Åsberg.??

Att pröva mindfulness och andra tekniker som reducerar stress är därför bra, även om det inte betyder att man kommer tillbaka till arbetet snabbare. Man får nog också räkna med att aldrig kunna bli ”som man var förut”. En ökad känslighet för stress, sämre minne och nedsatt kognitiv funktion kan bli bestående för resten av livet. Det är också Anna-Marie Westerdahl medveten om.?

— Jag började med att jobba deltid, sen prövade jag heltid men fick gå tillbaka till halvtid. Nu arbetar jag 90 procent och det fungerar bra. Men jag måste hela tiden vara på min vakt så jag inte förtar mig, säger hon.??

Anna-Marie skriver listor över sådant som måste göras för att vara säker på att inte glömma och är noga med att bara göra en sak i taget. Inte heller empatin och engagemanget, som nu har kommit tillbaka, får bli för starkt.?

— Även det roliga kan bli för mycket för mig. Jag har accepterat att jag har kvarstående symtom och att det är viktigt att kunna säga nej.?

Vid flera tillfällen har hon berättat om sin utmattningsperiod för arbetskamrater på sjukhuset och hon håller på med ett bokprojekt om sin sjukdomstid.?

— Jag använder mig själv som ett varnande exempel på hur det kan gå om man bara kör på och struntar i återhämtning. Kanske kan det rädda någon från att köra slut på sig själv som jag gjorde.

Källor:? Bryngelson A m fl: Reduction in personnel and longterm sickness abscence for psychiatric disorders among employees in Swedish county councils. JOEM, 2011:6, vol 53.?
Bryngelsson A m fl: Selfreported treatment, workplace-oriented rehabilitation, change of occupation and subsequent sickness absence and disability pension among employees longterm sicklisted for psychiatric disorders. BMJ open 2012-001704.?
Nygren Å, Åsberg M: Slutrapport DU-projektet, depression och utmattning i människovårdande yrken. Karolinska institutet 2012.

ÄR DU I RISKZONEN?

  • Hur väl fungerar ditt minne?
  • Hur sover du?
  • Hur återhämtar du dig?
  • Hur upplever du krav?
  • Har du blivit mer irriterad?

Med Keds, Karolinska exhaustion disorder scale, kan du själv testa om du är i riskzonen. Tidningen Arbetarskydd har publicerat testet på webben:

korta.nu/testsid1
korta.nu/testsid2

NY VÅG AV UTMATTADE

??Efter de många långtidssjukskrivningarna i början av 2000-talet vände kurvorna neråt och var som lägst 2009. Men sedan dess har antalet långtidssjukskrivna åter ökat. För kvinnor anställda inom kommuner och landsting är psykiska sjukdomar och syndrom den vanligaste diagnosen.

???

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida