Arbetsgivaren har huvudansvar

Arbetsmiljöarbetet bygger på samverkan mellan arbetsgivare och anställda, men huvudansvaret för arbetsmiljön har arbetsgivaren. Det ansvaret finns reglerat såväl i Arbetsmiljölagen som i olika föreskrifter utfärdade av Arbetarskyddsstyrelsen. En av dem är Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2. I föreskriftens paragraf 3 heter det att särskilda säkerhetsrutiner ska finnas för arbete som kan medföra risk för våld eller hot om våld. Rutinerna ska hållas aktuella och följas upp fortlöpande och de ska vara kända av alla arbetstagare som kan bli berörda av riskerna. Enligt paragraf 5 ska, vid arbete där det finns risk för återkommande våld eller hot om våld, arbetstagarna få särskilt stöd och handledning. Paragraf 11 slår fast att arbetstagare som utsatts för våld eller hot om våld snabbt ska få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Arbetsgivaren ska ha särskilda rutiner för detta.

Det är yrkesinspektionen som har sanktionsmöjligheterna när det gäller brott mot Arbetsmiljölagen eller föreskrifterna knutna till denna. En viktig arbetsuppgift för yrkesinspektörerna är att göra arbetsplatsbesök och påtala vikten av att arbeta förebyggande med arbetsmiljön. Om en arbetsgivare inte följer arbetsmiljökraven kan yrkesinspektionen utdöma vite. Till yrkesinspektionen kan både en enskild anställd och fackliga företrädare vända sig.

Om arbetsgivaren inte följer de rutiner som ska finnas kan medlemmar i Vårdförbundet SHSTF också vända sig till sina lokala fackliga företrädare. De fungerar som skyddsombud och kan i sin tur ta upp frågan i den partssammansatta skyddskommittén (eller i beredningsgruppen, som den kallas i Stockholms södra primärvårdsområde). Facket kan kräva arbetsgivare på skadestånd för brott mot lagar som LAS, Medbestämmandelagen och Jämställdhetslagen, men inte när det gäller brott mot arbetsmiljölagstiftningen.

Ersättning till den som utsatts för hot eller våld kan utgå från en avtalsförsäkring som alla offentliga arbetsgivare är anslutna till. Däremot är det inte självklart att alla privata arbetsgivare har samma försäkringsskydd. De kan i stället ha lokala avtal med ett försäkringsbolag. Rätten till så kallat ideellt skadestånd finns inte reglerad i avtalsförsäkringen. Där kommer istället Brottsoffermyndigheten in i bilden. Blir man utsatt för misshandel, i tjänsten eller privat, har man rätt till ersättning för såväl kränkning som sveda och värk om inte gärningsmannen själv kan betala skadestånd.

Ett sätt att göra arbetsmiljöhoten tydliga är att alltid anmäla hot och våld till sin arbetsgivare. Blankett för att anmäla arbetsskada kan man få från arbetsgivaren eller från försäkringskassan.