”Att jobba nära människor ger mig kraft”
Engagemanget gav nyligen sjukÂsköterskan och forskaren Barni Nor utmärkelsen som en av Europas mest inflytelserika muslimska kvinnor.
Det är kväll och moskén på Södermalm i Stockholm är tom. Så när som på vaktmästaren som bor här. Alldeles ensam. ”Ett drömjobb”, tycker Barni Nor som ser moskén som sitt andra hem. Här kan hon stänga av den brusande världen utanför och få frid i själen. ?
Hon visar schemat för bönerna under november som sitter uppsatt på en av pelarna. Fem böner om dagen är obligatoriska. Barni låter sig inte hindras av vare sig föreläsningar eller flygplansavgångar.?
— Om man prioriterar, och vill, så hinner man, säger Barni, och skrattar åt minnet av när hon tog fram sin lilla bönematta och sin kompass i avgångshallen på Arlanda.?
För henne är troende inte något man blir från en dag till en annan. Tron är något som ständigt måste erövras. En livsfilosofi som innebär att konstant reflektera över allt; från val av mat och dryck till kläder och levnadssätt. En ”never ending” process, enligt Barni.??
Barni Nor är 32 år, sjuksköterska och doktorand vid Uppsala universitet. I mitten av december disputerar hon på en avhandling om amningsrådgivning i områden med hög prevalens av hiv. För ett par veckor sedan var hon i Madrid för att, som en av tio kvinnor, ta emot utmärkelsen Europas mest inflytelserika muslimska kvinna från en europeisk lobbyorganisation. ”Det var stort och häftigt”, säger hon. Men på plats i Madrid kände hon ”Vad gör jag, lilla Barni, bland alla de här imponerande kvinnorna?”?
— I nomineringen nämnde de min förmåga att kombinera engagemang med akademiska studier. Men jag har aldrig känt att jag måste välja det ena eller det andra. Att jobba nära människor ger mig kraft.?
Barni Nor är vice ordförande för Sveriges unga somalier, har varit styrelseledamot i islamiska förbundet i Stockholm och i Järva, och är fortfarande ordförande för muslimska kvinnoföreningen i Stockholm. Det blev hon 2006 när hon återkom till Sverige efter ett års studier i England. Engagemanget väcktes ur en upprördhet över den förenklade bild svenska medier gav, och ger, av muslimska kvinnor.??
Barnis kamp gäller kvinnors möjligheter att få vara den de vill vara, och att få göra det de vill göra. Hon startade studiecirklar där kvinnorna satt tillsammans och gick igenom vad som skrevs om dem. De analyserade artiklar som nästan alla handlade om slöjan och om förtryck från bröder och fäder. För Barni blev det en väckarklocka.?
— Även jag färgades av fördomarna, men när vi satt tillsammans såg vi olikheterna mellan oss. Vi var hemmafruar, hantverkare och akademiker – och bit för bit fick vi syn på vilka vi var bakom religion och etnisk grupptillhörighet.
Många kvinnor har låtit sig provoceras till att försvara sina livsval, säger Barni. Inte hon.?
— Jag tänker inte låta någon annan definiera mig. Det finns ett förtryck — men det finns i alla miljöer. Alla kvinnor som lever i dåliga förhållanden drabbas av förtryck. Jag känner inget behov av att förklara och försvara min tro och min livsstil.??
Steget från engagemang till förtroendevald har aldrig varit långt för Barni Nor. Hon ser det som en styrka, men också ett problem, att hon säger vad hon tycker.
Ett år som volontär för ett biståndsprojekt i Zambia lärde henne att det finns maktstrukturer även för bistånd. Och det var svårt att tiga när hon såg gapet mellan samhällets verkliga behov och de villkor biståndsgivaren ställde på projektet. ?
När hon kom hem igen visste hon mer om sig själv än när hon åkte. ?
— Det var min första stora resa utan familj eller vänner. Jag var helt ensam och lärde mig vad som var mina starka och mina svaga sidor. Jag kan vara extremt envis och driftig — det är en styrka. Men en svaghet är att jag kan bli för påverkad av människors berättelser. ?
Nästa utmaning för Barni Nor är disputationen som äger rum i december. Efter det väntar en post doktoral tjänst i London. Hon kommer att ingå i en grupp med andra forskare och det kommer att ställas krav på att hon ska ta utrymme och driva sina frågor. Förmodligen blir det inte något problem för Barni Nor.
Växte upp i Somalia
Barni Nor och hennes familj flydde från krigets Somalia och kom till Sverige när Barni var tolv år. När hon i dag ser tv-bilder från Mogadishu kan hon inte förstå att det är hennes barndomsstad. Hon har bara ljusa minnen därifrån. ”Kanske är jag bara sentimental”, säger hon.
Hon har bara ljusa minnen från ankomsten till Sverige också. Trots att det var vinter när de kom.
– Vi blev väl mottagna och på flyktingförläggningen ordnade de aktiviteter som skidåkning och biljard. Vi tyckte det var jättekul.
Familjen flyttade till Skara. Där har Barni växt upp och utbildat sig till sjuksköterska.