Att leva med cancer

Thomé B med flera. The experiences of older people living with cancer. Cancer Nursing 2003;26(2):85-96.

Bakgrund: Trots omfattningen av äldre med cancer har forskningen hittills varit begränsad, framför allt när det gäller de allra äldsta. För att möta framtida behov av god individualiserad vård av äldre med cancer behövs kunskap om hur deras livssituation förändras när de drabbas av en cancersjukdom.

Syfte: Att undersöka äldre personers upplevelser av att leva med cancer och hur en cancersjukdom påverkar deras dagliga liv.

Metod: Studien omfattade semistrukturerade intervjuer med 64 äldre personer med cancer. Deltagarna i studien hade en cancersjukdom diagnostiserad inom de senaste fem åren. Intervjuerna genomfördes i den äldre personens hem och analyserades med innehållsanalys.

Resultat: Att drabbas av en cancersjukdom som äldre visade sig ha varierande grad av påverkan på livssituationen och beskrevs som allt ifrån ständigt närvarande till helt utan betydelse. Den uppkomna livssituationen värderades i stor utsträckning utifrån hur livet tidigare hade gestaltat sig. Åldrandet och åldersrelaterade besvär framstod som mer påtagliga i och med cancersjukdomen. Besvär och symtom omöjliggjorde tidigare viktiga aktiviteter och begränsade det sociala livet. De mest framträdande symtomen var trötthet och smärta.

De äldre hade olika strategier att förhålla sig till sjukdomen. Aktiva strategier innebar ett aktivt engagemang i sjukdomen genom att söka kunskap, upprätthålla olika grad av kontroll över situationen, anpassa sig och delta i beslut kring vård och behandling. Mer passiva strategier var präglade av avståndstagande genom att undvika kunskap om sjukdomen och att den äldre valde att överlåta beslut åt andra. Oavsett vad den äldre personen valde för strategi framstod det som viktigt att bli respekterad i sitt val.

Bemötandet från personal inom sjukvården hade stor betydelse för upplevelsen av cancersjukdomen och förmågan att hantera livssituationen. Respekt och lyhördhet i mötet ingav en känsla av trygghet och bekräftelse. Om mötet präglades av försummelse och misstro uppstod en känsla av att ha blivit kränkt, vilket ledde till misstankar om sämre behandling och bemötande som en följd av hög ålder.

Slutsatser: De äldre i studien beskriver många olika erfarenheter av att leva med cancer. En viktig uppgift för sjukvårdspersonal är att stödja den äldre personen i hennes/hans val att hantera cancersjukdomen, oavsett om det innebär ett aktivt förhållningssätt eller att passivt överlåta sig till sjukvården. Vidare är det viktigt att identifiera och åtgärda symtom och besvär samt ta hänsyn till den äldres sociala situation för att stödja övergången till den nya livssituation som en cancersjukdom innebär. Slutligen är personalens förhållningssätt i mötet med den äldre av stor betydelse för upplevelsen och förmågan till hantering av livssituationen under hela sjukdomsprocessen.

Finansiärer: Cancerfonden, Vårdalstiftelsen, institutionen för omvårdnad vid Lunds universitet, Region Skåne, Greta och Johan Kochs fond samt Ulrica Cronés fond.

Artikeln ingår i avhandlingen Living with cancer in old age – quality of life and meaning som kan beställas från avdelningen för vårdvetenskap, institutionen för omvårdnad, Lunds universitet,
046-222 19 33.

KOMMENTAR MARIA FRIEDRICHSEN

Se de äldre cancersjukas unika behov

I denna studie är 64 äldre personer (över 75 år) med cancersjukdom intervjuade om sina upplevelser av att leva med cancer samt om hur sjukdomen påverkar deras vardagsliv. Det finns mycket forskning inom cancerområdet som rör upplevelser av sjukdom, coping, bemötande och så vidare. Däremot finns det begränsad forskning om äldre och cancer, då flera studier har blandat olika åldrar och ofta fokuserat på en specifik diagnos. Därför har denna studie ett värde då den belyser en homogen grupp avseende ålder.

Ibland förekommer fördomar om äldre och cancer, till exempel att cancersjukdomen inte betyder eller påverkar den äldre så mycket. Denna studie visar att äldre, precis som cancerpatienter i alla åldrar, har olika sätt att leva med och hantera sjukdomen. Äldre bör därmed inte ses som en homogen grupp utifrån ålder utan i stället bemötas utifrån sina individuella behov.

De strategier som påvisats i studien kan liknas vid informationssökande/informationsundvikande coping och bekräftar därmed tidigare studiers resultat. Bemötandet belyses också som en viktig del för patientens möjlighet att hantera situationen. Detta är betydelsefullt i den kliniska vardagen. En patient som inte upplever sig sedd, hörd eller förstådd känner sig inte respekterad, och kommer därmed också att få svårare att hantera sin sjukdom. Därmed rubbas också tilliten till sjukvården. För sjuksköterskan är det av största vikt att känna till bredden av möjliga sätt att uppleva och hantera en cancersjukdom för att därmed kunna vara flexibel och möta den enskilde patientens unika behov.

Studiens styrka är att den specifikt är fokuserad på gruppen äldre samt att den har ett större antal deltagare än som är vanligt i kvalitativa intervjustudier. Detta möjliggör en större variation av upplevelser, men ger också en ytligare analys. Analysprocessen är väl beskriven med flera olika medbedömare vilket stärker studiens tillförlitlighet. Studien skulle med fördel kunna utgöra diskussionsunderlag på kliniker för att tydliggöra och diskutera attityder och olika sätt att bemöta äldre.

Maria Friedrichsen,
sjuksköterska och universitetslektor
vid institutionen för vård och välfärd ? palliativ vård, Hälsouniversitetet, campus Norrköping, Linköpings universitet