Ätträning efter stroke är kostnadseffektiv
Jacobsson C, Lindholm L, Waldau S, Engström B. Cost effectiveness of nursing interventions in a post-stroke eating training programme — a pilot study. Journal of Nursing Management 2000; 8: 297—306.
Bakgrund: En stor del av den totala budgeten i hälso- och sjukvården utgör kostnader för omvårdnadspersonal. Trots detta saknas i stort sett modeller för att granska och bedöma omvårdnadsinsatsers effekter och/eller kostnadseffektivitet. Om kostnadsaspekten på omvårdnadsinsatser förbises finns risk för att viktiga administrativa beslut fattas på bristfälligt underlag och detta kan få stor betydelse för patienternas hälsa och välbefinnande.
Syfte: Att med denna pilotstudie pröva användbarheten av en traditionell hälsoekonomisk utvärderingsmodell (QALY, kvalitetsjusterade levnadsår) på ätträning efter stroke.
Metod: Värderingen av kostnadseffektiviteten vid ätträning baserades på elva personer med uttalade ätsvårigheter efter stroke. De hade genomgått individuell ätträning i ett forskningsprojekt och deltagit i en uppföljande studie. Av dessa åt fem personer per os och sex personer hade sond eller fistel när studien påbörjades. Kostnaderna för utredning och utformning av individuella ätträningsprogram beräknades och effekterna bedömdes. Bedömningen gjordes med hjälp av de detaljerade data som fanns dokumenterade före, under och efter ätträningen och avsåg hälsorelaterade livskvalitetsförändringar. I kostnadsnyttoanalysen transformerades patientberättelser och testresultat till ett multidimensionellt livskvalitetsmått (health utilities index mark 2). Därigenom kunde antalet vunna QALYS beräknas. En kostnadsnyttoanalys bör innehålla en jämförelse med två eller flera insatser inom samma sjukdomsområde. Här jämfördes med läkemedelsbehandling vid måttligt förhöjt blodtryck bland
yngre män.
Resultat: Studien visar att ätträningen i genomsnitt kostade 44 000 kronor per kvalitetsjusterat levnadsår för de personer som åt per os med stora svårigheter. För de som hade sond då behandlingen inleddes visade sig behandlingen vara extremt kostnadseffektiv och besparingarna översteg med stor marginal kostnaderna. Analysen visade också att den hälsorelaterade livskvaliteten ökade för nio av de elva patienterna, och att de förväntade besparingarna till följd av träningen var större än interventionens kostnad. Det betyder att ätträningsprogrammet måste bedömas som en utomordentligt kostnadseffektiv åtgärd i jämförelse med tablettbehandling av måttligt förhöjt blodtryck bland yngre män.
Metod: Studien visar att specifik omvårdnad (exempelvis ätträning) väl går att kombinera med hälsoekonomisk analys under vissa förutsättningar. Dels behöver åtgärderna vara väl specificerade och helst möjliga att kostnadsberäkna, dels måste det finnas detaljerad kunskap om patienternas tillstånd före och efter åtgärderna.
Studien erhöll stöd från Västerbottens läns landsting samt institutionerna för omvårdnad och för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
För korrespondens: Catrine Jacobsson, lektor vid institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, Vårdvetarhuset, 901 87 Umeå. E-post: catrine.jacobsson@nurs.umu.se Telefon: 090-786 91 62, fax: 090-786 98 51