Baby i smärtor fick vänta på hjälp
Det nyopererade spädbarnet hade en ovanligt svullen och missfärgad pung efter sin ljumskbråckoperation. Trots att han skrek av smärta insåg inte sjuksköterskan att hon borde kalla på kirurgjouren.
Den fyra månader gamla gossen hade på morgonen opererats för ljumskbråck och därefter flyttats över till en neonatalavdelning. På eftermiddagen och kvällen försämrades hans tillstånd, gossen kräktes upprepade gånger, pungen svällde till en tennisbolls storlek, han skrek och kunde inte sova.
Flera gånger under natten sa mamman till personalen att pojken hade svåra smärtor och bad om hjälp, men förgäves. På morgonronden konstaterades den stora blodutgjutningen i pungen. Ileus misstänktes och man beslöt att reoperera den lille gossen. Dagen efter den andra operationen fördes pojken till ett specialistsjukhus där han opererades ännu en gång.
Mamman anmälde nattpersonalen på vårdavdelningen till ansvarsnämnden för felbehandling. Hon hävdar att gossen kunde ha besparats mycket lidande om en läkare hade tillkallats under natten.
Den ansvariga sjuksköterskan skriver i sitt svar att gossens mycket svullna, hårda och missfärgade pung inte förändrats under hennes arbetspass, och att kirurgen hade sett den och sagt att »det kan bli så ibland«. Hon konstaterar att den svullna pungen måste ha orsakat pojken smärta och berättar att han fick supp Panodil, det vill säga vanlig postoperativ smärtlindring, var femte timma.
Verksamhetschefen skriver att en kirurg bedömer alla patienter på för- och eftermiddagar och dessemellan kallar den ansvariga sjuksköterskan på läkare vid behov. Han konstaterar att avdelningens rutiner för övervakning och smärtlindring har följts, att den anmälda sjuksköterskan har en mångårig och gedigen erfarenhet av svårt sjuka barn, och är mycket omdömesgill i sina bedömningar. Han beklagar djupt gossens lidande.
hsan skriver i sin bedömning att gossen läkarundersöktes klockan tolv, då hans pung var mycket svullen och han ordinerades smärtstillande läkemedel. Sedan saknas journalanteckningar över den omvårdnad han fick under eftermiddag och kväll.
Den anmälda sjuksköterskan har i omvårdnadsjournalen gjort en samlad bedömning av pojkens tillstånd. Där har hon skrivit att han varit orolig och skrikig av och till hela natten. Enligt nämnden kan man av denna anteckning förstå att smärtlindringen var otillräcklig och sjuksköterskan borde ha misstänkt att komplikationer tillstött och kallat på jourhavande läkare. Hon får därför en erinran.
Beslutet är överklagat till länsrätten (hsan216/00a:5).