Barnmisshandel vanligt – men upptäcks för sällan

Det finns inte bara medicinska svårigheterna med att tidigt ställa diagnosen barnmisshandel, det finns också ett psykologiskt motstånd hos oss själva, konstaterar barnsjuksköterskan Björn Tingberg vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

– I sjukvården är vi vana vid att föräldrar som söker vård för sina barn säger precis som det är. Men när det gäller barnmisshandel möter vi föräldrar som tvärtom berättar hur det inte är, säger barnsjuksköterskan Björn Tingberg.

Han medverkar i morgon på ett seminarium i Luleå för sjuksköterskor, läkare, pedagoger och personal från socialtjänsten.

Till vardags arbetar Björn Tingberg i MIO-gruppen på Astrid Lindgrens barnsjukhus tillsammans med läkare från alla de sjukhusspecialiteter som ett barn kan tänkas träffa på sjukhuset under en utredning om misstänkt barnmisshandel.

Psykologiskt motstånd

– Men när barnen kommer till sjukhus för utredning är det egentligen för sent. Därför är det så givande att vara ute och träffa skol- och omsorgspersonal för att kunna ge tips om hur man tidigare ska kunna upptäcka barnmisshandel.

Han kommer på seminariet att ta upp både de rent medicinska svårigheterna med att ställa diagnos tidigt och de svårigheter som de egna psykologiska försvarsmekanismer innebär.

– Det är lättare att tro att de symtom man ser beror på någon ovanlig sjukdom än att föräldrarna kan ha misshandlat sitt eget barn. Jag kommer att ge olika exempel på misshandelsfall men koncentrera mig på shaken baby syndrome.

Hälften av fallen missas

Björn Tingberg säger att det kan vara farligt att tänka i termer av riskgrupper när det gäller barnmisshandel ? sådana finns i alla samhällsgrupper – även om det finns vissa varningssignaler man bör vara observant på, till exempel missbruk.

– Både omsorgspersonalen och vi i vården är av olika skäl dåliga på att anmäla misstänkt barnmisshandel till socialtjänsten. Det finns studier som visar att vi missar ungefär hälften av fallen, delvis kanske för att vi tänker i riskgrupper, säger han.

Hela semiariet ägnas åt fysiska, psykiska och sexuella övergrepp på barn och bristande omsorg. Förutom Björn Tingberg kommer barnläkaren Lars H Gustafsson att tala om barns sårbarhet och styrka och missionären Kjell Gerdin om de två barnhem för utsatta gatubarn som han driver i S:t Petersburg.