Studie

Barnmorska: ”Är vi för stränga med nappen”?

Barnmorska: ”Är vi för stränga med nappen”?
Nyfödda som får napp direkt ammas i lika hög utsträckning vid sex månaders ålder som barn som börjar med napp senare, visar en ny studie. 

Åsa Hermansson tröttnade på att hitta gömda nappar i sängarna på BB. Då bestämde hon sig för att ta reda på om amningen verkligen påverkas av att barnet får suga på napp.

Som barnmorska på förlossningen och BB hände det tidigare att Åsa Hermansson hittade gömda nappar i sängarna. Det fick henne att fundera på vilka signaler hon och kollegorna sände ut till nyblivna föräldrar.  

— Var vi för stränga med nappen eftersom föräldrarna inte vågade visa oss att de gav den till sitt barn?   

Frågan fick henne att ta reda på mer om vad som egentligen ligger bakom rådet till kvinnor som vill amma att de inte ska ge barnet napp de första två veckorna. Ofta framhålls risken för nipple confusion — så kallad nappförvirring — som kan påverka barnets sugförmåga. Nappen kan också leda till färre tillfällen som barnet suger på bröstet vilket i sin tur kan störa stimulering av mjölkproduktionen.   

Saknade kunskap

Men går det verkligen att säga att det är nappen som leder till minskad amning? För att få svar skannade Åsa Hermansson evidensläget och upptäckte ganska snart att det vetenskapliga stödet var för svagt för att kunna fastslå det. Då bestämde hon sig för att göra en egen undersökning inom ramen för en masterutbildning vid Linköpings universitet.   

Porträtt åsa Hermansson
Åsa Hermansson arbetar som barnmorska på förlossningen och BB vid Linköpings universitetssjukhus. Foto: Privat

I den randomiserade studien inkluderades 239 förstföderskor och deras barn. Av de 209 kvinna-barn-par som fullföljde studien (87,5 procent) lottades hälften till en interventionsgrupp som skulle ge barnet napp under de två första veckorna efter födseln. Kontrollgruppen skulle inte erbjuda barnen napp alls under samma period. Syftet var att se hur många som ammade efter sex månader, med avstämning kring amning och eventuella amningsproblem vid två och fyra månaders ålder.  

Resulatatet visar att det inte var några signifikanta skillnader i amning vid sex månader mellan grupperna. Det gick inte att slå fast att nappen påverkat amningen, däremot kunde man se andra faktorer som påverkade amningen negativt — som användning av amningsnapp, svåra amningsproblem och lägre utbildningsnivå hos kvinnorna, till exempel.  

— Det är en liten studie och mer forskning behövs, men jag tycker ändå att det är intressant. Vi barnmorskor behöver tänka på att det är skillnad på napp och nappflaska. Det är inte samma sugteknik och flaskan har en större negativ effekt på amningen, säger Åsa Hermansson.  

Öppnar upp för samtal

Men det viktigaste är hur man pratar med föräldrarna om amning och napp, menar hon. Vill de använda napp kommer de att göra det oavsett vad personalen säger.   

— Fråga i stället hur de tänker själva kring nappen. Det öppnar upp för följdfrågor och visar att man är på samma nivå. Då blir det också som roligast när man resonerar tillsammans och inte är en överförmyndare som sitter inne med alla svar.  

Resultatet från Åsa Hermanssons studie The effects of early pacifier use on breastfeeding: A randomised controlled trial publicerades i den vetenskapliga tidskriften Women birth 2020. 

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida