Barnmorskan Charlotta möter unga som utsatts för sexuellt våld: ”Här behöver de inte hålla masken”

Våldtäkter, grooming och gängkriminalitet. Att möta unga som utsätts för sexuellt våld är bland det svåraste man kan göra i vården. På SMC Pilen arbetar barnmorskan Charlotta von Mentzer och hennes kollegor med verktyg som skyddar både patienter och personal.

Till det yttre ser det ut som vilken ungdomsmottagning som helst. En korridor med samtalsrum på rad, ett undersökningsrum med gynstol och informationsposters på väggarna. Men vid SMC Pilen på Fjärde Långgatan pågår en unik verksamhet.

Hit kommer unga personer från 13 år som är utsatta för, eller löper risk att utsättas för, sexuellt våld. Det kan handla om grooming (att vuxna tar kontakt med barn och unga i sexuellt syfte), våldtäkter, prostitution och trafficking. En växande grupp är tjejer som utsätts sexuellt inom kriminella nätverk.

Majoriteten av patienterna har erfarenhet av omsorgssvikt, mobbning, våld och dåligt psykiskt mående. Psykiatriska diagnoser och missbruk av alkohol eller droger är vanligt. Barnmorskorna har spetskompetens om sexuellt våld och trauma och de arbetar nära beroendemottagningarna Mini Maria. Patienter hänvisas även till mottagningen från andra verksamheter som BUP, ungdomsmottagningar och kvinnojourer.  

– Det är en grupp som ofta har väldigt stora brister. De har blivit illa behandlande och inte fått något, utan tror bara att de ska ge och ge. Vi är därför väldigt måna om att de ska känna att de får något från oss, säger barnmorskan Charlotta von Mentzer.

Traumat i fokus

Hon har arbetat på mottagningen sedan 2016 och är också utbildad samtalsterapeut. Barnmorskorna arbetar utefter traumamedveten omsorg, TMO, som går ut på att skapa stabilitet kring patienten och lindra ångest. Det är ingen behandlingsmetod, utan ett förhållningssätt som genomsyrar vården som erbjuds på mottagningen. Många av de unga patienterna bär på en misstänksamhet mot vården och vuxenvärlden. Att skapa tillit är alltid det första, och kanske det viktigaste, steget för att patienterna ska våga prata om vad de har varit med om.

Charlotta von Mentzer säger att hon och hennes kollegor arbetar lite tvärt om mot vad som är vanligt i vården. I stället för att börja med att bränna av ett frågebatteri till patienten är de väldigt aktiva själva. Genom att berätta hur de arbetar och ge exempel på vad de som barnmorskor är vana att möta på mottagningen byggs tilliten sakta upp.

– I berättelserna kan patienterna känna igen sig och förstå att de inte behöver hålla masken här. De kan känna sig trygga med att vi har kunskap om sexuella trauman. Det blir ofta en aha-upplevelse för dem.

De kan säga om sig själva att de är bara smuts, en hora, eller att de nog är galna. Många har fått höra att de ska skärpa sig och sluta umgås med de där killarna eller sluta ta droger. Det är mycket skuld och skam i det här.

Charlotta von Mentzer

Normala reaktioner

Stor vikt läggs vid att förklara sambandet mellan övergrepp och reaktiva beteenden, som att de skadar sig själva till exempel genom droger eller sex.

– Om man har blivit utsatt för sexuella övergrepp som 12-åring är det helt normala reaktioner för att hantera ångest. De kan säga om sig själva att de är bara smuts, en hora, eller att de nog är galna. Många har fått höra att de ska skärpa sig och sluta umgås med de där killarna eller sluta ta droger. Det är mycket skuld och skam i det här.

Under åren med Pilen har det blivit tydligt hur just den insatsen – att ge den grundläggande förståelsen kring hur sexuella trauman påverkar individen – är den tårtbit som ofta saknas inom psykiatrin, beroendevården och socialtjänsten menar Charlotta von Mentzer.

– Många kan vara bra på att prata om psykiskt och fysiskt våld, men kring det sexuella finns det fortfarande mycket okunskap och stigma. Mycket av insatserna som erbjuds riktar sig också främst mot individernas egna destruktiva beteenden men inte lika ofta mot orsakerna bakom.

Personal kan drabbas av sekundärtraumatisering

Sedan 2020 är Charlotta von Mentzer knuten till Göteborgs universitet där hon forskar om hur vården för sexuellt riskutsatta kan utvecklas. Att hitta redskap som kan rusta personalen för de svåra samtalen är en del av arbetet.

– Tidigare forskning visar att på samma sätt som sexuella trauman är kopplat till högre risk för PTSD är personal som arbetar inom området mer utsatta för utmattning och så kallad sekundärtraumatisering med liknande symtom som vid PTSD.

I Charlotta von Mentzers intervjustudier med personal som möter de som utsatts för sexuellt våld framkommer bland annat att de inte alltid vet vart de ska hänvisa patienterna. Brist på en utbyggd vårdkedja kan leda till etisk stress och att personal som möter utsatta inom olika områden inom vården undviker att ställa viktiga frågor.

Fruktansvärda historier

Att ta del av berättelser om sexuella övergrepp kan samtidigt vara tärande på ett personligt plan.

– Det kan vara fruktansvärda historier man får höra och de kan vara svåra att värja sig mot. Om någon berättar till exempel om ett sexuellt övergrepp får hjärnan snabbt upp bilder som tenderar att fastna.

Även om Charlotta von Mentzer förespråkar handledning så vet hon av egen erfarenhet att det också kan ha en motsatt effekt. Att höra om kollegornas svåra fall kan vara leda till att man går ut från handledning helt slut.

– Därför är det viktigt med en skyddande struktur också för personalen. Det behöver organisationen vara medveten om och bygga in det i systemet där också handledningen bygger på kunskap om sekundär traumatisering.

Själv använder sig Charlotta von Mentzer av en teknik i samtalet som går ut på att skärpa sitt lyssnande. Hon tittar på patienten, fokuserar på vad som händer när hen pratar och observerar alla detaljer. Syftet är att försöka förhindra att det målas upp inre bilder av det som hon indirekt del får ta av i berättelserna.

– Det hjälper mig för att orka. Men jag är medveten om att bilderna är väldigt lättriggande och jag undviker därför att titta på filmer eller läsa böcker om sexuella övergrepp när jag är ledig.

Vill skapa en ny typ av vård

Att byta arbetsuppgifter, ta en promenad eller knacka på dörren hos en kollega kan också vara hjälpsamt när det blir för tungt. I dag arbetar Charlotta von Mentzer ungefär en dag i veckan på mottagningen. Resterande tid går till forskning och ett innovationsprojekt som handlar om att samskapa vård för målgruppen tillsammans med andra nyckelaktörer som socialtjänst och polis. Pilen är ”ett litet frö” att bygga vidare på, men som saknar resurser för att ta ett helhetsansvar, menar hon.

Målet är att ta fram ett förslag på en lågtröskelmottagning med specialiserad vård som kan ta ett helhetsgrepp kring den komplexa problematiken som är kopplad till det sexuella våldet. En samskapad verksamhet med representanter från hälso-och sjukvård, polis och socialtjänst och som har skyddande strukturer både för patienter och personal.

– Jag vill få till en ny typ av vård. Den mesta vård som finns i dag är gjord för sådana som mig som har mobilt id, pengar på kontot och som kan stå i kö och passa tider. Allt sådant kan vara hinder för många av våra patienter och gör att många riskerar att hamna utanför systemet, säger Charlotta von Mentzer.

”Vi har bara skrapat på ytan”

Förhoppningsvis kan ett förslag på en sådan samskapad verksamhet vara klart inom ett par år. Visionen är att konceptet sen kan få spridning även utanför Västra Götalandsregionen och bidra till bättre vård och stöd för utsatta runt om i landet. Charlotta von Mentzer är hoppfull och ser att intresset för ämnet har ökat, bland annat genom den statliga utredningen om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp inom pornografi som hon deltagit i som expert.

Även den närliggande utredningen om Exitprogram för personer som utsätts inom prostitution lyfter fram målgruppen och de brister som finns i omhändertagandet. Båda utredningarna lade fram sina betänkanden för regeringen i december förra året.

Däremot är Charlotta von Mentzer inte lika optimistisk när det handlar om att det sexuella våldet kommer att minska bland unga i framtiden.

– Det sker en ökning av övergrepp och exploatering och den digitala utvecklingen bidrar till ökad möjlighet till grooming av barn och unga via sociala medier och spel. Även sexuella övergrepp mot riktigt små barn ökar. Det finns inga tecken på att det minskar, snarare tvärtom. Vi har bara skrapat på ytan.