Barnsjuksköterskan: ”Jag kan inte klona mig”

På akutmottagningarna vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och Karolinska Solna är trycket enormt just nu. Sjuksköterskor vittnar om att barn vårdas på akuten i stället för på avdelning när det saknas vårdplatser. Dagliga avvikelserapporter förekommer och oron för att göra misstag är stor.

Den senaste tidens rapporter om överfulla akutmottagningar där patienter blir liggande upp till flera dygn i brist på vårdplatser är tyvärr inte unik för vuxenvården. I takt med att den årliga virussäsongen med RS, influensa och vinterkräksjuka har dragit i gång – nu också med den nya följeslagaren covid – drabbas även barnsjukvården. I Stockholm har en redan ansträngd situation på akutmottagningarna blivit ohållbar.

På akuten på Sachsska barn- och ungdomssjukhus har Mia Klingstedt jobbat elva dagar i sträck. Hade det inte varit för att hon själv behövde vabba häromdagen hade det blivit tretton pass på raken.

Mia Klingstedt är specialistsjuksköterska och förtroendevald för Vårdförbundet. På hennes arbetsplats har det sedan några veckor varit ett enormt besökstryck. Under ett kvällspass skrev de in över femtio barn. Nyfödda med andningssvårigheter, bebisar med infektionssjukdomar och andra sjuka barn med stora omvårdnadsbehov.

– Man måste hela tiden göra nya prioriteringar så att de sjukaste får hjälp först, inte de som väntat längst, säger Mia Klingstedt.

Sedan i somras har flera av Mia Klingstedts kollegor slutat och arbetsgivaren har haft svårt att rekrytera i kapp. Arbetspassen täcks med hjälp av bemanningssjuksköterskor, förskjuten arbetstid och övertid hos den fasta personalen.

För ett par veckor sedan satt Mia Klingstedt i samverkan med arbetsgivaren för att göra en risk- och konsekvensanalys inför att kliniken skulle dra ned på antalet vårdplatser på grund av sjuksköterskebrist. Men den hann aldrig tas i bruk – i stället fattade arbetsgivaren beslut om att öka antalet vårdplatser. Det har inte räckt ändå och det händer att barn som inte få plats på avdelning blir kvar som inneliggande på akuten.

– Det ökar stressen och arbetsbelastningen när man vet att man har barn som behöver en vårdplats och inneliggande vård och det är oklart om vi får den vårdplatsen.

Hon berättar vidare att lokalerna är inte anpassade till inneliggande vård. Rummen saknar toalett och de får låna spjälsängar och bäddar till en förälder och det blir väldigt trångt. Barn och föräldrar får äta mat i sängen.

Risk för smittspridning

En stor arbetsuppgift för sjuksköterskan i triagen är att få rätt patient till rätt vårdnivå. Det är en utmaning när det strömmar in ambulanser, larm och oroliga föräldrar med sjuka barn. I väntrummet blandas barn med olika symtom och att försöka minska risken för smitta mellan dem är nästan omöjligt. Det är också svårt att ha uppsikt över hur barnen mår där.

– Häromdagen kom en mamma utspringande från väntrummet med sin bebis med andningssvårigheter. Då får man släppa allt annat, jag kan inte klona mig, säger Mia Klingstedt.

Barn som får en dålig upplevelse kan behöva mycket resurser när de söker vård längre fram.

Mia Klingstedt, specialistsjuksköterska inom barnsjukvård.

Att arbeta med barn är speciellt på många sätt, säger hon. Patienterna är ledsna och gråter, föräldrarna oroliga och alla procedurer kräver förberedelse för att barnet ska känna sig tryggt.

– Det blir ofta sådant som får stryka på foten när det är mycket att göra. Det känns inte bra eftersom vi vet att det kan ge konsekvenser i framtiden. Barn som får en dålig upplevelse kan behöva mycket resurser när de söker vård längre fram. Men vi på golvet kan inte lösa det här, det måste arbetsgivaren och politikerna göra, säger Mia Klingstedt.

Samuel Titelman, sektionschef och barnläkare vid akutvårdssektionen på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, håller med om att läget är ansträngt i Stockholmsområdet. I ett mejl till Vårdfokus skriver han att de på kort sikt stöttar upp och bemannar upp med extrapersonal:

”Vi flyttar resurser från andra delar av verksamheten och stärker upp läkarjourbemanningen och tillser att det finns mer kompetens på plats. Vi förtätar även med avlastande stödfunktioner till exempel städning och ser att personalen får extra bra ersättning vid extrapass. På längre sikt fortsätter vi att rekrytera och fortbilda personalen samt i dialog med medarbetarna verka för en bra och förbättrad arbetsmiljö.”

Karolinska anmälda till Arbetsmiljöverket

På Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska i Solna beskriver barnsjuksköterskorna Josefin Hagerman och Anna Söderlund en näst intill identisk situation. Där har personalen larmat länge om problem som blev allt värre när virussäsongen drog i gång.

De är särskilt bekymrade avseende den bristande möjligheten att lägga in akut sjuka barn på en vårdavdelning. Det gör att sjuksköterskorna på akuten får göra en hel del pre- och postoperativa åtgärder – som att se till att barnen är duschade, har infarter och är smärtlindrade.

– Allt sådant tar tid när det handlar om barn, man går inte bara in och sätter en nål. Ofta behöver vi också göra en rockad bland platserna eftersom vi inte har duschar på alla rum, säger Anna Söderlund som också är förtroendevald för Vårdförbundet.

Till akuten kommer också en hel del planerade återbesök som tar tid från sjuksköterskorna. En annan tidstjuv är alla hänvisningar.

– Vi måste ju ta hand om alla som kommer hit, även de som inte ska vara här. Många har fått råd från 1177 eller primärvården att åka in. För varje sådan hänvisning behöver en sjuksköterska sätta av cirka tio minuter. Om vi har femtio sådana på ett dygn blir det många timmar, säger Josefin Hagerman.

Många av föräldrarna är oroliga och frustrerade och det går ut över dem som är på golvet, berättar sjuksköterskorna.

– Det förstår vi, det är inte kul att bli skickad runt med sitt sjuka barn. Samtidigt är det mentalt jobbigt att få ta emot ilska och ibland till och med hot om att man är personligt ansvarig för om det händer något med deras barn, säger Josefin Hagerman.

Även om de som specialistsjuksköterskor i vård av barn är trygga i sina bedömningar finns det oro för att misstag ska ske. De gör nästan dagligen avvikelserapporter och nyligen gjorde även huvudskyddsombuden en så kallad 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket.

Där skriver de bland annat att arbetsgivaren har påbörjat ett förbättringsarbete, men att åtgärderna inte är tillräckliga. Fortfarande är det vanligt att en stor del av arbetet utförs av bemanningspersonal, eftersom många erfarna sjuksköterskor uppges ha valt att säga upp sig. De påpekar att det ska ställas i relation till det unika uppdrag som barnakutmottagningen i Solna har, dit de svårast sjuka barnen i Region Stockholm kommer, utöver regionansvaret för traumaomhändertagande för svårt skadade barn.

Efterlyser lösningar på systemnivå

Malin Ryd Rinder, verksamhetschef för barnakutsjukvården på Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska universitetssjukhuset, delar fackets bild om att den höga arbetsbelastningen.

– Vi har sedan förra våren arbetat med olika åtgärder försökt att hantera den speciella situation som uppstod efter pandemin. Redan förra året var det väldigt hög belastning. Vi ställde om då, men nu har det blivit nya rekord. Det kunde vi inte förutse även om det är lätt att vara efterklok, säger hon.

Malin Ryd Rinder säger att de bland annat förstärkt läkarbemanningen för att möta de högre flödena och att det även kan bidra till ökad trygghet för sjuksköterskorna. Under hösten har de också tillsammans med medarbetarna och arkitekter påbörjat ett projekt för att bygga om lokalerna så att teamarbetet ska bli enklare och mer patientsäkert.

Men allt kan inte lösas lokalt, påpekar hon.

– Vi behöver också lyfta frågan på en systemnivå. Bristande tillgänglighet i primärvården ger ett högt inflöde och brist på vårdplatser gör att avflödet från akuten stannar av. Det stasar från båda hållen helt enkelt. Primärvården har också stora utmaningar och det är viktigt att man förstår att det påverkar akutmottagningarna. Men det är en slutligen en politisk fråga, säger Malin Ryd Rinder.

Tar hjälp från vuxenvården

För att avlasta personalen har ledningen i veckan sett över vilka resurser som finns inom vuxenvården som snabbt kan ställa om till att arbeta med barn. De medarbetare som är aktuella kommer erbjudas att göra inhopp i barnsjukvården.

– Vi har stretchat oss så långt det går, nu behöver vi få hjälp från andra delar av sjukhuset på samma sätt som vår personal gick in och stöttade dem under pandemin när vi hade det mycket lugnare, säger Camilla Nielsen, verksamhetschef för omvårdnadsområde barnakutsjukvård.

När det handlar om att behålla och rekrytera sjuksköterskor säger Camilla Nielsen att de arbetar intensivt med frågan. De har bland annat infört komptensstege inom barnsjukvård samt satsat på utbildningsansvariga sjuksköterskor och på att undersköterskor ska känna sig trygga på passen.

Mer om ämnet

• Ivo: ”Det här är inte värdigt svensk sjukvård”