Hallå där

”Bättre ventilation behövs som skydd mot covid”

”Bättre ventilation behövs som skydd mot covid”
Per-Anders Nordström är nattsjuksköterska i Alingsås kommun. Bild: Privat

Per-Anders Nordström, nattsjuksköterska i hemsjukvården i Alingsås och skyddsombud i Vårdförbundet, som vill få igång en debatt om ventilation i patienters hem och på äldreboenden.

27 november 2020

Varför är ventilation viktigt vid covidvård?

– I ett hem eller på ett äldreboende är luftutbytet genom ventilationen bara en bråkdel av ett sjukhus. Ändå utgår riktlinjer för skyddsutrustning från sjukhusens lokaler och omsätts till kommunal omsorg.
– Man har hoppat över hela debatten om lokalernas och ventilationens betydelse. I hemsjukvården får personalen lite handsprit och ett enkelt munskydd och får lova att gå in. Ingen har funderat på vad som krävs för att vårda en allvarlig, smittsam sjukdom i hemmiljö på ett säkert sätt.
– Det är hög tid att förbättra arbetsmiljön och säkerheten för alla som arbetar i hem och på äldreboenden med covidsjuka. Som sjuksköterska och skyddsombud krävs att man ifrågasätter lite och ställer krav.
– Lokalen ska säkras så mycket som möjligt för smittspridning. Både arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrift kräver att en lokal för arbete ska vara säker. Smittan ska avlägsnas så mycket som möjligt först. Det kan göras genom att luften byts ut tillräckligt mycket, och att lokalen städas tillräckligt ofta och att ytor går att torka av med sprit.

Men viruset sprids ju med droppsmitta inte luftburen smitta, som exempelvis mässlingen?

– Svenska Folkhälsomyndigheten definierar inte coronaviruset som en luftburen smitta. Men det är forskare oense om, även i Sverige. Nyligen presenterades en studie från Uppsala som visar att viruset förts 50 meter genom ventilationen i lokalerna. Man måste inte ha bevis för att coronaviruset är lika smittsamt som till exempel mässling, för att vara öppen för att det sprids i luften i små aerosoler, liksom med droppsmitta och säkra lokalen på bästa sätt.
– Jag tror varken Vårdhygien på regionen eller Arbetsmiljöverket skulle tycka det var okej att personal sitter vak i nio timmar hos en person som är döende i covid-19, i ett rum med okänd nivå av ventilationen, iklädd det enklaste munskyddet. Men så ser verkligheten ut för oss.
– För oss som jobbar i hem eller på äldreboenden hos smittade är det intressanta huruvida vi kan andas in viruset eller inte. Det är inte så intressant var gränsen går mellan att kalla utandningen för aerosol eller droppar.

Men att förändra ventilation på ett äldreboende eller i en patients hem är väl dyrt?

– Det finns bra exempel i England och USA, på boenden och sjukhus, där man skapat ett undertryck. Det kostar det inga enorma summor, speciellt inte om man jämför med andra kostnader för pandemin. Det handlar om att ta dit en ventilationskunnig och en snickare. Dessutom finns löften från staten att ersätta kostnader.
– Det finns ganska tydliga krav i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ventilation. Åtgärder ska vidtas så att smittan hålls avskild från andra verksamheter. Frånluft och tilluft ska filtreras med speciella filter, så att smitta inte ska kunna spridas mellan rummen. Arbetsområdet ska tillslutas för att motverka kontaminering. Arbetsplatsen ska ha ett undertryck.
– Det har kommit fram att vissa äldreboenden varit ”super spreading events”, för att så många av de äldre och personalen blivit smittade. När exempel tyder på att smittan kan spridas i luften måste mer skyddsåtgärder göras, vad gäller luft och ventilation.

Är det rimligt att ändra ventilationen i en patients hem?

– Jag förstår inte oviljan och rädslan att diskutera åtgärder för att skapa en säker arbetsmiljö, som i sin tur minskar vårdskador. Men visst, frågan är om äldre med covid-19 ska vårdas i sina hem, som riktlinjen är. Det går enklare att dela av en avdelning på ett boende, förbättra ventilationen där och skapa ett undertryck.
– Folkhälsomyndigheten har ändrat sig nu, för nu är bedömningen att man i äldreomsorgen kan andas in smittan om man är nära patienten. Dessutom är tidsfaktorn viktig.

Är risken lika stor att smittas i kommunal vård som på sjukhus?

– Äldreomsorgen borde bedömas som en högriskmiljö för att bli smittad. Det är ju tydligt hur många inom äldreomsorgen som insjuknat och avlidit, och även att arbetsskadeanmälningarna från personalen är överrepresenterad. Då är det mycket svårt att dra slutsatsen att våra skyddsåtgärder är tillräckliga.
– Ändå fortsätter kommunal omsorg vara den lägst prioriterade i hela vårdapparaten.

Hur kan du påverka när du ska kräva förbättring?

– Just nu känns det som att arbetsmiljölagen och förordningen ryckts ur mina händer. Serafenskandalen som beskrevs i Sveriges Televisions Uppdrag granskning påverkar arbetsmiljöarbetet. Kommunal lade då först ett skyddsstopp i våras på äldreboendet där coronasmittan fanns. De krävde att få munskydd av arbetsgivaren. Arbetsmiljöverket gick på deras linje. Men sedan böjde sig Arbetsmiljöverket efter diskussioner med Region Stockholm och Folkhälsomyndigheten, för att det skulle vara samstämmighet mellan myndigheterna. Jag är starkt kritisk till det. Serafenfallet kunde ha blivit vägledande och det kunde ha minskat smittspridningen. Nu känns det som att det finns en arbetsmiljölag för alla arbetsplatser – som däremot inte gäller och går att luta sig mot i vård och omsorg.
– Vad gäller ventilation så har både Världshälsoorganisationen, WHO och Europeiska smittskyddsmyndigheten krav på ventilation i vård och omsorg. I Sverige uppmanas allmänheten å ena sidan att undvika utrymmen med dålig ventilation, å andra sidan görs inget för att förbättra den för oss som arbetar med covidsjuka.

Skyddsombudet Per-Anders Nordström vill se rekommendationer för kommunal covidvård som:

• följer WHO:s och ECDC:s rekommendationer på ventilation
• inför obligatoriskt munskydd på äldreboenden som skydd för personal och patienter
• förtydligar vilken vårdmiljö som krävs
• inför andningsskydd vid vård av smittade och misstänkta patienter
• ser till att riktlinjerna är förenliga med kraven i arbetsmiljölagen och följer försiktighetsprincipen.

Smitta covid-19

  • Spridning av covid-19 sker i första hand vid nära kontakter mellan personer genom droppsmitta. När en infekterad person nyser, hostar, talar eller andas ut sprids små droppar.
  • Smitta kan också spridas genom kontakt med förorenade ytor men inget idag pekar på att det spelar något annat än en liten roll i pandemin.
  • Covid-19 räknas inte som en luftburen smitta.
  • Vid luftburen smitta sker överföring av virus med små droppar eller i form av partiklar som hänger kvar i luften under lång tid och smittan kan färdas långa sträckor. Mässling, vattkoppor och tuberkulos är sådana exempel (Källa: Folkhälsomyndigheten).
  • Forskare vid exempelvis Lunds universitet, Chalmers i Göteborg och Akademiska sjukhuset i Uppsala undersöker undersöker om coronaviruset sprids med luften.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida