Behoven inom sjukvården ökar men inte resurserna

Behoven kommer att öka. Däremot kommer inte resurserna att öka i samma takt. Så ser framtiden för svensk sjukvård ut i ett 25-årsperspektiv, enligt en utredning som Sveriges kommuner och landsting presenterade i dag.

Befolkningsutveckling. Medicinsk-teknisk utveckling. Rekrytering av personal. Möjlighet att finansiera via skatten. Osäkerhetsfaktorerna är många när den grupp som gjort utredningen Hälso- och sjukvården till 2030 försökt titta in i framtiden och bedöma hur svensk hälso- och sjukvårds resursbehov ska kunna tillgodoses framöver.

Hur sjuka eller friska kommer 2020-talets åldringar att vara? Hittills har vi haft en tendens att undervärdera de äldres hälsa, konstaterar utredningsgruppen. Kommer vi att fortsätta att bli friskare som gamla, eller innebär problem med fetma och ökande alkoholkonsumtion att utvecklingen i stället går åt andra hållet?

Snabbare löneökning?

Kommer den medicinsk-tekniska utvecklingen att vara lika snabb framöver, och innebär den att kostnaderna ökar eller minskar? Kommer sjukvårdspersonalens löneökningar att bli högre än arbetande (som de senaste tio åren) eller blir den långsammare? Och kan man vidmakthålla den nuvarande fördelningen när det gäller skattefinansiering och egenfinansiering för sjukvårdskonsumenterna?

Frågetecknen är många, men utredningsgruppen vågar sig ändå på några slutsatser:

? Kostnaderna för hälso- och sjukvård ökar med 1,6 procent om året, resurserna bara med 0,5 procent (vid oförändrad skatt). Hälso- och sjukvårdens andel av BNP kommer att öka från dagens cirka 9 procent till 12.

Bättre organisation sparar mycket pengar

? Det finns utrymme för en bättre resursanvändning, till exempel genom en bättre organisation av sjukvården. Enligt en departementspromemoria skulle man kunna spara in mellan 10 och 20 miljarder kronor på en tioårsperiod.

? Det är inte möjligt att ta ut så mycket högre skatt. Man måste diskutera hur det offentliga åtagandet skulle kunna snävas in. Kanske måste man göra omprioriteringar inom hela den offentliga sektorn till förmån för hälso- och sjukvården.

Sysselsättningen påverkar

? Om fler kommer i arbete ökar skatteintäkterna. Vid samma sysselsättningsnivå som i början av 1990-talet räcker pengarna precis till de ökade kostnader som befolkningsutvecklingen medför. Men en så hög sysselsättningsgrad är enligt utredningsgruppen inte sannolik.

? Läget när det gäller att rekrytera personal kommer att påverka löneutvecklingen för de anställda i sjukvården.

? Förebyggande insatser när det gäller till exempel alkoholbruk och rökning är positiva. Men det är oklart i hur stor utsträckning de sparar resurser, eftersom även det förebyggande arbetet är kostar pengar.

Svårt men inte omöjligt

? Det är en stor utmaning men inte olösligt att lösa sjukvårdens finansiering till 2030, säger Clas Olsson, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting. Vi tar inte ställning till om pengarna ska tas ut skattevägen eller inte ? det är en politisk fråga ? men pekar på de svårigheter höjda skatter kan medföra.

Clas Olsson påpekar att det kommer att finnas pengar; folk blir rikare och rikare.

? Och odelat positivt är det ju om man kan rationalisera i vården och sysselsättningen i samhället i stort ökar. Då kan man öka resurserna i sjukvården utan att behöva höja skatterna.

Med utgångspunkt från bland annat denna rapport kommer Landstingsförbundets politiska ekonomiberedning i höst att presentera ett diskussionsunderlag om olika alternativ för hälso- och sjukvårdens finansiering.