Beredskapspass ledde till massuppsägning – så satte skyddsombudet stopp

När beredskapstid infördes på Skaraborgs sjukhus i Lidköping sade hälften av anestesisjuksköterskorna upp sig. De få som var kvar kallades in i beredskap flera gånger i veckan. Tills det lokala skyddsombudet fick arbetsgivaren att ta bort beredskapen. För tillfället.

Operationsavdelningen vid Skaraborgs sjukhus i Lidköping var en plats med en trivsam arbetsmiljö, ett tiotal narkossjuksköterskor och ett smidigt flöde med operationer.

I alla fall om man utgår från hur Elenor Lunde, operationssjuksköterska och lokalt skyddsombud, Vårdförbundet, beskriver situationen. Så kom smällen i november i fjol, i form av beskedet från sjukhusledningen att beredskapspassen skulle flyttas, från natt till kväll, och alltså övertas av de sjuksköterskor som arbetat samma dag.

Tidigare var det samma sjuksköterskor som gick på beredskap nattetid som arbetade kvällsskiftet. För att öka operationskapaciteten dagtid ville sjukhusledningen nu alltså ta bort nattens beredskap för att i stället lägga beredskapstiden kvällstid, mellan 18 och 22. Samtidigt togs operation nattetid bort, endast transportberedskap blev kvar.

Beskedet väckte tumult, och en blandning av vrede och oro bland personalen. Många ansåg att ett akutsjukhus även borde kunna operera nattetid. Anestesisjuksköterskorna befarade dessutom att de skulle behöva jobba mer när beredskapen förlades kvällstid. Hälften av de tiotal narkossjuksköterskor som fanns på avdelningen sade upp sig i protest. De som väl stannade kvar fick dela på beredskapspassen, och på det växande antalet kvällsoperationer.

– De var inne på beredskapspass 3 – 4 gånger i veckan, utöver sin heltid, berättar Elenor Lunde för Vårdfokus.

Du kan inte åka iväg någonstans, och är du ensamstående med barn måste du ha löst barnvakt, för du har 45 minuter på dig att inställa dig på sjukhuset. 

Elenor Lunde, operationssjuksköterska

Dagpersonal opererade på natten

En narkossjuksköterska hade kanske arbetstid till klockan 18, och började sen på beredskapstiden, som pågick fram till klockan 22. Det har hänt att de under ett sådant pass behövde operera fram till klockan ett på natten.

– Ofta jobbade man också över efter klockan 18, så att arbetstid och beredskapstid flöt ihop. Har du stått och opererat på natten, orkar du inte gå och jobba sju på morgonen, säger Elenor Lunde.

För att då inte behöva arbeta morgonen därpå fick narkossjuksköterskorna i beredskap nagga av sin egen kompensationstid. Något som de flesta valde att göra – få tog ut övertidspengar för beredskapspassen.

Elenor Lunde arbetade själv inte som beredskap, men såg hur passen tärde på kollegorna. Den arbetsmiljöenkät hon genomförde på avdelningen visade också att återhämtningen var väldigt låg.

– I beredskap är du inte ledig. Du kan inte åka iväg någonstans, och är du ensamstående med barn måste du ha löst barnvakt, för du har 45 minuter på dig att inställa dig på sjukhuset.  Händer det sällan, är det ju ok. Men tre gånger i veckan är ingen sällanhändelse, konstaterar hon.

Krävde att beredskap skulle bort

I mars i år lämnade Elenor Lunde in en arbetsframställan till sjukhusledningen med krav på åtgärder för att förbättra narkossjuksköterskornas arbetsmiljö. Kravet var att arbetsgivaren skulle ta bort beredskapen så länge det inte finns tillräckligt med personal. Någon vecka senare fick hon besked från arbetsgivaren, som beslutade att ta bort beredskapen.

Nu har avdelningen inte haft beredskap på två veckor och så länge bemanningen är så låg får de inte återinsätta den.

– Men de har sagt att de bara tagit bort beredskapstiden tillfälligt, tills vi får fler anestesisjuksköterskor. Då får de sätta in den igen, säger Elenor Lunde.

Ser du något problem i beredskapstid, förutsatt att bemanning finns?

– Vårdförbundet tycker inte om beredskap alls, eftersom det inte ligger i schemat. Vi vill ju att all arbetstid ska vara schemalagd.

Skillnaden mellan jour och beredskap är att jour är inräknat i schemat, medan beredskapstid läggs utöver ordinarie schema.

– Har du otur gör du då övertid varje vecka, säger Elenor Lunde.

Men behoven finns väl kvar att kalla in personal under operation kvällstid? Hur löser man det nu när beredskapstiden tagits bort? Får personal som väl är på plats svårt att lösa det patientsäkert?

– Så är det ju. Det är väldigt mycket som läggs på personalen för att lösa arbetsgivarens situation. Är det akut, får man nu ta hjälp av Skövdes sjukhus, konstaterar Elenor Lunde, och påpekar att det är arbetsgivaren som ska lösa patientsäkerheten.

Som skyddsombud ska hon värna arbetsmiljön.

Sedan något år tillbaka är Skaraborgs sjukhus inte längre ett traumasjukhus.  Numera är operationsavdelningen stängd nattetid. Däremot kan man få in trauman på akuten. Då ska de bara stabiliseras och sen åka vidare till Skövde, eller-om det är riktigt illa- till Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

– Man tar hjälp av andra sjukhus, det måste vi göra, säger Elenor Lunde.

”Förstörde fungerande system”

På Skaraborgs sjukhus i Lidköping krävs ytterligare 4-5 erfarna anestestisjuksköterskor för att ens börja diskutera beredskapstid igen, menar hon. Än så länge har sjukhuset inte kunnat rekrytera så många.

Genom att införa beredskapstid på kvällen sköt arbetsgivaren sig själv i foten och skrämde bort hälften av sjukhusets anestesisjuksköterskor, enligt Elenor Lunde.

– Beskedet om beredskap ledde till massuppsägning. Därför har vi det bemanningsläge vi har. Arbetsgivaren förstörde för både personal och patienter, de var mer intresserade av att minska lönekostnader än att bevara en välfungerande operationsavdelning, säger hon.