Bli utbränd större risk för läkare än för sjuksköterskor
En studie från Västerbotten visar att de som är mest i farozonen för att bli utbrända är läkare, därefter kommer psykologer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.
Länge hette det att det var de med lägst utbildning som riskerar att drabbas av utmattningssyndrom. Senare års forskning har visat att det är precis tvärtom.
Det stämmer väl överens med resultaten av den undersökning som sjuksköterskan och doktoranden Ann-Louise Glasberg vid institutionen för omvårdnad på Umeå universitet har låtit göra på all personal (exklusive sekreterare och städpersonal) inom södra Lapplands sjukvårdsdistrikt.
Av cirka 600 anställda har mer än 400 svarat på en enkät om samvetsstress och utbrändhet.
Hennes studier visar att de som är mest i farozonen är läkarna, därefter kommer psykologer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.
Sjuksköterskor och undersköterskor får i relation till framför allt läkarna ganska måttliga poäng på den utbrändhetsskala som hon har använt sig av för att mäta de olika yrkesgruppernas utsatthet.
En förklaring till varför just läkarna är så utsatta i undersökningen tror Ann-Louise Glasberg kan vara att den är gjord i Västerbotten där läkarbristen är stor.
– För att sjukskriva sig som läkare måste du må väldigt dåligt. De kanske tvingar sig att jobba längre än andra yrkesgrupper inom vården innan de tar sina symtom på allvar, säger hon samtidigt som hon understryker att det är en spekulation.
En annan förklaring kan vara att läkarna i högre grad än annan vårdpersonal drabbas av den dimension av utbrändhet som går under benämningen depersonalisering. De förändras som personer och känner ofta inte igen sig själva. De blir cyniska och allmänt negativa. Ibland går det så långt att de börjar tycka illa om sina patienter.
– Jag tror att det kan vara lättare att fortsätta jobba om man blir cynisk än om man blir emotionellt utmattad, säger Ann-Louise Glasberg som disputerar på sin avhandling den 25 maj.
Bland dem som ingår i det stora forskningsprojektet om samvetsstress, startat av professor emerita Astrid Norberg, fanns också sjuksköterskan och psykologen Gabriella Gustafsson med på stämman. Hon berättade vad som kännetecknar vårdpersonal som antingen går in i väggen på grund av samvetsstress eller förblir friska.
Hennes intervjuer med 20 utbrända respektive 20 friska personer på samma arbetsplats visar att de som drabbas av utmattningssyndrom ofta bär på en känsla av att vara offer för omständigheterna. När det blir för mycket ber de sällan om hjälp, de prioriterar inte sig själva och bär ständig på en känsla av att inte duga.
De som under samma omständigheter håller sig friska beskriver vårdarbetet mer från ett helhetsperspektiv och har lättare för att dela in dygnet i de 24 timmar som det faktiskt utgörs av. När de drabbas av motgångar försöker de lära sig av erfarenheterna i stället för att låta sig slås ned. De tar hand om sig själva och har medvetna strategier för hur mycket energi de ska lägga ned på saker och ting.