Blödning vanlig orsak till järnbrist hos äldre
Det är ovanligt att äldre människor har järnbrist på grund av för dåligt näringsintag. Järnbristanemi hos en gammal människa orsakas i de allra flesta fallen av en blödning i mag-tarmkanalen. Det konstaterar docent Herman Nilsson-Ehle.
– När jag var barn på 1950-talet var järnbrist ganska vanligt bland barn, ungdomar och även bland vuxna kvinnor. Med det kosthåll vi har i dag är det sällsynt, speciellt som orsak till järnbrist bland äldre människor, säger Herman Nilsson-Ehle, väl medveten om debatten kring de äldres många gånger dåliga näringsintag.
Han är överläkare vid hematologisektionen på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra i Göteborg och en av dem som bjudits in som huvudföreläsare vid biomedicinska analytikerdagarna i Örebro den 23–25 april, under temat åldrandet och dess sjukdomar.
Men det är inte så enkelt att man med ett vanligt blodprov kan avgöra om patienten lider av järnbrist eller av så kallad sekundäranemi. Speciellt inte som många äldre lider av båda tillstånden samtidigt.
Mängden blodbildande benmärg minskar visserligen med stigande ålder. Men samtidigt vet man att de äldre av någon anledning har större järndepåer i exempelvis benmärgen och levern.
– Järnbrist hos äldre måste tas på betydligt större allvar än för 30 år sedan. Det har blivit en allt viktigare diagnos.
I dag är orsaken så gott som alltid att patienten blöder i mag-tarmkanalen.
Blödning i mag-tarmkanalen
Oavsett patientens ålder anser Herman Nilsson-Ehle att anemi bör definieras som ett individuellt Hb understigande det patienten har som frisk. Eftersom Hb även i friska äldre populationer uppvisar stor spridning räcker det inte att utgå från etablerade referensvärlden. Även patienter med högt Hb i förhållande till referensvärdena kan lida av anemi.
För att kunna jämföra med gamla individuella värden hos män måste dock hänsyn tas till den nedgång som orsakas av åldrandet i sig. I den så kallade H70-studien av äldre män och kvinnor i Göteborg har det visat sig att männens Hb sjunker med i genomsnitt 0,53 g/L och år mellan 70 och 88 års ålder. Hos kvinnorna är nedgången endast marginell.
Svårt bestämma anemityp
Vilken typ av anemi den äldre patienten lider av är svårare att avgöra eftersom många äldre samtidigt ofta har andra sjukdomar som kan påverka analyserna. Vid olika inflammatoriska tillstånd får patienten sekundäranemi som bland annat visar sig i att S-Fe (serumjärn) sjunker och MCV (de röda blodkropparnas storlek) minskar, trots att patienten inte har järnbrist.
Bärarproteinet tibc brukar dock stiga vid järnbrist. Vid sekundäranemi är TIBC normalt eller rent av lågt. Genom att räkna ut kvoten mellan serumjärn och tibc får man fram transferrinmättnaden. Ett värde under tio procent talar starkt för järnbrist. Ett värde mellan 10 och 16 procent indikerar järnbrist men kan också bero på sekundäranemi.
– Problemet är att serumjärn ibland sjunker mer än TIBC. Det innebär att kvoten kan vara låg fast patienten inte har järnbrist, säger Herman Nilsson-Ehle.
Det finns tre alternativ för hur man kan gå vidare. Det ena är att sätta in järnbehandling och sedan kontinuerligt följa Hb och MCV. Stiger dessa värden kan indirekt diagnosen järnbrist ställas. Det andra alternativet är att göra en benmärgsundersökning som är ett dyrt och relativt stort ingrepp och i praktiken aldrig används enbart för att bedöma järnstatus.
Det tredje och enklaste sättet är att mäta S-ferritin. Det är dyrare och tar lite längre tid att analysera än många andra prover, men ett lågt S-ferritin (<10–15 µg="" l)="" innebär="" alltid="" att="" patienten="" lider="" av="" järnbrist.="" ligger="" s-ferritin="" högt="" (300–400="" µg="" l)="" har="" patienten="" inte="" järnbrist="" men="" väl="" en="" sekundäranemi.="" vid="" samtidig="" sjukdom="" eller="" inflammatorisk="" aktivitet="" talar="" ett="" normalt="" eller="" lågt="" s-ferritin="" (15–150="" µg="" l)="" för="" att="" patienten="" lider="" av="" såväl="" järnbrist="" som="" sekundäranemi.="">