Bråk om måltidsuppehåll kan ställa ambulanser

Region Norrbotten har sagt upp de lokala avtalen om måltidsuppehåll inom ambulansen och vill införa ett enhetligt avtal. Vårdförbundet har sagt nej med hänvisning till att den ekonomiska kompensationen är för dålig. Från och med nu gäller raster vilket innebär att ambulanser kan bli stående vid larm.

Vid årsskiftet 2021/2022 gick ambulansen i Norrbotten från att vara uppdelad på olika verksamheter till att bli en egen organisation. Sedan dess har arbetsgivaren strävat efter lika villkor på alla orter.

På en del ambulansstationer har det funnits avtal om måltidsuppehåll, vilket innebär att personalen får betalt under hela arbetsdagen och äter när det är möjligt. Att personalen ständigt är tillgänglig har på vissa stationer kompenserats med en arbetstidsförkortning på upp emot två timmar i veckan, på en ort har det kompenserats både ekonomiskt och med en arbetstidsförkortning.

För tre månader sedan sade Region Norrbotten upp de lokala avtalen om måltidsuppehåll som gäller dagar och kvällar, måndag-torsdag. Anledningen var att man ville förhandla fram ett nytt enhetligt avtal om måltidsuppehåll som är lika för alla arbetsplatser och yrkesgrupper. I förslaget ska en ekonomisk kompensation på 1 000 kronor i månaden utgå.  

Vill ha bättre betalt

Vårdförbundet har sagt nej till förslaget. Elisabeth Lindblad, Vårdförbundets ordförande i Norrbotten, förklarar varför:

– Arbetsgivaren vill ta ut mer arbetstid från personalen, genom att ta bort arbetstidsförkortningen för måltidsuppehåll. Det behöver man kompensera rejält, 1 000 kronor räcker inte på långa vägar med tanke på att en del av våra medlemmar tidigare jobbat åtta timmar mindre per månad. Därför säger vi nej. Vi hoppas på ett bättre erbjudande från arbetsgivaren.

Onsdagen den 23 augusti hade det gått tre månader sedan avtalen sades upp, vilket innebär att de slutat gälla. I stället ska personalen tills vidare ta ut en halvtimmes rast, utanför betald arbetstid.

– Det innebär att personalen har rätt att lämna jobbet och inte behöver vara nåbar. På mindre orter kan ambulansen stå obemannad samtidigt som det kommer ett prio 1-larm. Det är inte bra för invånarna, och inte heller för personalen som vill vara tillgänglig för patienterna, säger Elisabeth Lindblad, och fortsätter:

– Det har varit bristfällig information från arbetsgivaren om hur personalen ska tänka kring rasterna. Hur gör man gör om ett uppdrag spiller över ens tänkta rast? Och hur man ska täcka upp för varandra om en ambulans står stilla och inte kan åka på ett larm?

Risk för mer övertid

Kristina Nilsson, verksamhetsområdeschef för akut omhändertagande inom Region Norrbotten, beklagar att arbetstagarna upplever en bristande informationen och säger att man tar till sig av kritiken. Hon konstaterar att rasterna innebär ett problem, eftersom personalen inte behöver vara tillgänglig och ta uppdrag under den tiden.

– I vanliga fall brukar det vara möjligt att äta i lugn och ro, och inom en rimlig tid. Förhoppningsvis blir det inte så stor skillnad nu. Vi är även vana vid att ambulanserna på småorterna kan vara i väg på uppdrag under lång tid, och att andra täcker upp då. Men det är klart, nu kan det tidvis vara färre ambulanser tillgängliga. Vi får försöka fördela personalens raster, beroende på läget. De som är ute på uppdrag när man egentligen skulle äta får övertidsersättning, säger Kristina Nilsson.

Bättre för vissa – sämre för andra

I grund och botten är alla överens om att måltidsuppehåll är det bästa i Norrbotten, eftersom det är glesbygd med stora köravstånd. Men ett nytt avtal står alltså och faller med hur stor ersättningen ska vara.

– Andra regioner betalar ingenting för måltidsuppehåll. Vi vill ersätta personalen med 1 000 kronor i månaden, samtidigt som vi jobbar hårt för att de ska kunna ta sina måltidsuppehåll. Det innebär att veckoarbetstiden blir kortare när de äter under arbetstid, säger Kristina Nilsson.

Men många har haft ännu bättre villkor, med bland annat åtta timmar kortare arbetstid i månaden?

– För vissa upplevs vårt förslag säkert som en försämring, för andra är det en avsevärd förbättring. Det viktiga för oss är att det ska vara lika, vi kan inte ha olika förmåner för våra arbetsplatser. Det är dessutom svårt att fortsätta kompensera med arbetstidsförkortning. I höst börjar EU-reglerna om 11 timmars dygnsvila per 24-timmarsperiod att gälla, vilket i sig är en stor förändring för medarbetarna, säger Kristina Nilsson.

När och om förhandlingarna mellan Vårdförbundet och Region Norrbotten återupptas återstår att se, i skrivande stund är ingen träff inbokad.