Brast i hantering av CTG

Barnmorskan kopplade bort värkregistreringen när CTG-mönstret blev patologiskt och dröjde med att tillkalla jourläkare.

En 32-årig kvinna, gravid i vecka 39+2 dagar, kom till förlossningen med värkar. Hon observerades under dagen. På kvällen kom fosterarbetet i gång och gick snabbt framåt.

Kvinnan fick en epiduralbedövning som smärtlindring och två timmar senare var modermunnen retraherad och barnets huvud stod ovan bäckenbotten.

En halvtimme före midnatt var fostrets hjärtfrekvens hastig på ctg-kurvan, med 155 slag per minut med acceptabel variabilitet.

Barnmorskan satte då ett värkstimulerande dropp för att påskynda förlossningen och patienten fick provkrysta. En kollega till den ansvariga barnmorskan kom in för att hjälpa till med yttre press. ctg-mönstret hade då blivit patologiskt, med en långsam hjärtfrekvens, nedsatt till upphävd korttidsvariabilitet och täta variabla decelerationer.

Värkkurvan visade mycket täta kontraktioner.

Barnmorskorna bedömde att fosterljuden hämtade sig fint. De beslöt sig för att avvakta med att kalla på jourläkaren och därefter lämnade kollegan rummet.

Värkstimuleringen fortsatte och infusionstakten på droppet höjdes successivt. Värkregistreringen hade då tagits bort.

Strax efter klockan ett tillkallades läkare som beslöt att lägga en sugklocka. En kvart senare började extraktionen och efter fyra minuter föddes barnet. Pojken var medtagen, med Agparpoängen 2-5-8 efter 1-5-10 minuter, men syrabasstatus i navelartären visade normala värden med pH 7,28.

Socialstyrelsen anmälde barnmorskan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för flera allvarliga brister i handläggningen av förlossningen: bedömningen av ctg-registreringen brast, och läkaren skulle ha tillkallats tidigare. Att koppla bort värkregistreringen när ctg-mönstret blev avvikande var fel, det var då det behövdes som bäst. Det värkstimulerande droppet skulle-enligt både lokala riktlinjer och generell praxis-ha sänkts eller stängts av då ctg-registreringen visade ett avvikande mönster.

Fostret utsattes för betydande risk för allvarlig syrebrist.

Barnmorskan skrev i sitt yttrande till nämnden bland annat att man i förlossningssalen ofta står så att man bara ser ctg-apparatens bildskärm. Man kan då uppfatta att fosterljuden är bättre än de är. Eftersom hon själv var helt koncentrerad på fostrets huvud, som hon skymtade i vulva, hade hon inga möjligheter att gå och titta på ctg-apparatens pappersremsa.

Enligt barnmorskan brukar man heller inte stänga av det värkstimulerande droppet då barnets huvud syns i vulva, och hon bedömde att det behövdes för att avsluta förlossningen.

Ansvarsnämnden håller med Socialstyrelsen. ctg-kurvan var patologisk redan tjugo minuter över tolv, barnmorskans bedömning var bristfällig och hon borde ha tillkallat läkare tidigare. Nämnden ger henne en varning. Beslutet har vunnit laga kraft (hsan 1344/03:b3).

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida