BraVå visar vägen till god äldrevård

BraVå. Det är namnet på det nya instrumentet för att bestämma kvaliteten på vården för äldre, som en projektgrupp inom Vårdförbundet utarbetar.

Vad är god vård för de äldre i vanligt och särskilt boende? Att beskriva det och utforma en kvalitetsprovare så att kvaliteten kan mätas är uppdraget för en projektgrupp som nyligen bildats inom Vårdförbundet.

Bakgrunden är förstås den diskussion om äldrevården som i princip pågått oavbrutet sedan ädelreformen infördes. Under de senaste åren har ju också några uppmärksammade exempel på dålig vård skakat om det svenska samhället. I och med att befolkningen blir allt mer ålderstigen är vården av de gamla också en uppgift som växer framöver.

Frågan var uppe till diskussion på förra årets kongress inom Vårdförbundet. Ordförande Eva Fernvall annonserade i sitt tal på kongressen något slags ackrediteringsnorm för äldreboenden, vilket också följdes upp i ett kongressbeslut. Det arbetet har nu påbörjats. BraVå är namnet på den nya kvalitetsprovaren.

Ska vara ett stöd
Någon riktig ackrediteringsnorm är det dock inte fråga om. Marianne Lidbrink, handläggare på Vårdförbundets centrala kansli, är projektledare:

– BraVå ska vara ett stöd i utvecklingen av verksamheten, vid upphandling och när man vill checka av kvaliteten i sin verksamhet, säger hon.

I den projektplan som nu är fastställd sägs att det finns ett behov av att konkretisera vad som kan anses vara god vård och hur man ska kunna åstadkomma den. Det finns flera aspekter på detta: vårdinnehållet, vård- och ledningsorganisationen, vård- och arbetsmiljön och vilken kompetens som fordras.

Kvalitetsprovaren ska utgå från de boendes perspektiv. Arbetslaget måste komma fram till hur man ska förhålla sig till de boende och deras rätt till självbestämmande och delaktighet.

Om detta leder till att verksamheten utvecklas, att alla på arbetsplatsen känner sig delaktiga och har en öppen attityd till förändringar borde det leda till att det blir attraktivt att arbeta där, konstateras i projektplanen.

Boendes perspektiv
Följande områden ska behandlas:

* Vårdens innehåll, inklusive rehabilitering, med speciellt fokus på hälso- och sjukvårdsfrågor.
* Miljön, både för de boende och för vårdpersonalen.
* Informationsförsörjning och dokumentation, kontakter med olika vårdnivåer och organisationer.
* Arbetsorganisation och arbetstider.
* Ledning och kompetens.

– Kvalitetsprovaren ska innehålla både ”hårda” parametrar som till exempel om det förekommer trycksår och kvarliggande katetrar, och ”mjuka” som hur bemötandet är, förklarar Marianne Lidbrink.

Mas-rollen analyseras
Projektgruppen ska gå igenom vilka lagar, överenskommelser och avtal som reglerar verksamheten inom detta fält. Den ska skaffa sig en uppfattning om hur god vård beskrivs i litteraturen och i redan befintliga bedömningsinstrument. Man ska också studera avtal och kvalitetshandböcker.

De medicinskt ansvariga sjuksköterskorna har ju en nyckelroll i vård och omsorg om gamla som bor hemma eller i särskilda boenden. Deras roll ska analyseras i förhållande till både verksamheten och den politiska ledningen, och de ska också få komma till tals via en enkät med sin syn på vad som är god vård för denna grupp äldre.

Naturligtvis kommer man också att ha en rad andra kontakter med dels en referensgrupp, som består av representanter för olika yrkesgrupper inom förbundet, dels en rad andra experter, till exempel Socialstyrelsen, Yrkesinspektionen och länsstyrelserna.

Innan projektgruppen avslutar sitt arbete ska man göra ett första förslag till kvalitetsprovare, som testas i praktiken. Det ska sedan utvärderas innan gruppen lämnar sin slutrapport till årsskiftet 1999/2000.