Brittiska sjuksköterskors strejk stoppad i domstol
Brittiska fackförbundet RCN:s ledare fördömer regeringens beslut att ”ta sina egna sjuksköterskor till rättegång” och beskriver torsdagen som den mörkaste dagen sedan strejkerna började före jul. Den nya strejken är en följd av att förbundet nobbade regeringens senaste lönebud.
Söndag den 30 april startar nästa stora strejk bland sjuksköterskorna i England, den största hittills. Planen var att strejka i tre dagar.
Men nu tvingas det största fackförbundet Royal College of Nurses, RCN, dra i bromsen och avblåsa strejken vid midnatt den 1 maj.
Det beror på att den brittiska regeringen tagit fackförbundet till domstol och vunnit. High court, en högre instans i brittiska domstolsväsendet, konstaterar att från och med maj är sjuksköterskornas strejk olaglig.
Förbundets ordförande Pat Cullen rasar över regeringens agerande:
– Regeringen vann det rättsliga slaget. Men de förlorade sina sjuksköterskor och allmänhetens stöd. Den mest betrodda professionen togs till domstol av den de minst betrodda, säger Pat Cullen i ett uttalande.
Krävs omröstning för laglig rätt
I Storbritannien måste fackförbundens medlemmar rösta igenom strejker. Det gjordes i höstas när RCN, för första gången i sin 100-åriga historia, tog ut medlemmar i hela landet i en tvådagarsstrejk i december.
Men beslutet gäller bara juridiskt ett halvår. Nu planeras för en ny omröstning bland medlemmarna för att förlänga strejktillståndet.
Den brittiska regeringen är sjuksköterskornas arbetsgivare, eftersom sjukvården är statlig och organiseras i den enorma NHS, National Health Service.
Att regeringen tar ”sina egna sjuksköterskor” till domstol för att stoppa strejken kallar Pat Cullen för ”den mörkaste dagen” sedan strejkerna började i december.
– Sjuksköterskorna kommer bli förargade men inte krossade av domen. Den kan till och med göra dem ännu mer beslutsamma när de nästa månad ska rösta om förlängningen av strejkerna. Men ingen vill strejka till jul – vi borde sitta i förhandlingsrummet, inte i rättegångssalen, säger hon.
”Vem tar sina hjältar till rättegång?”
Facket är på brittiskt manér snabba med orden. På plakaten bakom Pat Cullen, när hon uttalar sig framför medias fotoblixtar, står:
”Vem tar sina hjältar till rättegång? Skäms på er.”
Konflikten mellan regeringen och sjuksköterskorna har pågått sedan förra årets lönebud, som låg på fem procent. Sjuksköterskorna rasade åt det, i svenska mått, höga erbjudandet. De visade istället på siffror om hur deras löner gröpts ur de senaste tio åren, och krävde fem procent över den rekordhöga inflationen, vilket då blev sammanlagt 19 procent.
Decemberstrejken upprepades i England i januari och februari, med ännu fler sjukhus och vårdgivare uttagna. Vårdfokus var på plats utanför St Georges, ett av de största sjukhusen i London. Där sa sjuksköterskan Jenel Parlak:
– Vi gör det här för att rädda sjukvården, som håller på att falla isär. Vi sjuksköterskor kan inte försörja oss på lönerna, och då lämnar fler och fler yrket. Kvar blir en vård som inte är säker alls längre för patienterna.
Efter intensiva, hemliga förhandlingar i Westminsters (parlamentets) avskilda korridorer presenterade regeringen till slut ett nytt lönebud i mars. Det innebar en engångssumma på mellan 21 900 och 38 600 i svenska kronor. Samtidigt erbjöds en löneökning på fem procent för 2023. Lönebudet gäller flera yrkesgrupper i vården, men sjuksköterskorna lovades också en speciell översyn av deras löneutveckling och bemanningstal.
RCN:s förbundsstyrelse rekommenderade medlemmarna att acceptera lönebudet. Men det röstades ned i mitten på april, om än med en knapp majoritet med 54 procent emot.
Brittiska hälsoministern Steve Barclay uttryckte då sin besvikelse i ett brev till fackförbundet. Där uttryckte han också sin oro för den redan hårt pressade sjukvården och bad facket att ompröva strejkvarslet nu i april.
”Jag välkomnar till ett möte med en diskussion om hur vi kan undvika de eskalerande händelserna. Erbjudandet vi förhandlat fram med er och andra fackförbund kvarstår”, skrev han då.
Efter det tog han hjälp alltså hjälp av rättsväsendet för att kunna stoppa vissa strejkdagar.