budget 2024

Budgetkravet: 400 anställda ska bort i vården i Sörmland

Budgetkravet: 400 anställda ska bort i vården i Sörmland
Många regioner går med kraftiga underskott. I Region Sörmland ska man bli 400 färre medarbetare inom vården. Foto: Getty Images

I Region Sörmland saknas 1,2 miljarder och man ska bli 400 färre medarbetare inom vården. "Våra arbetsgrupper går inte att spara mer på”, säger Fredrik Skoog, sjuksköterska i styrelsen för Vårdförbundet Sörmland. Just nu går många regioner med kraftiga underskott. På onsdag släpps statsbudgetens satsningar på sjukvården.

Fredrik Skoog är sjuksköterska på Sjukvårdens larmcentral för Sörmland, Uppsala och Västmanland.

Fredrik Skoog sjuksköterska och tf vice ordförande Vårdförbundet Sörmland. Foto Privat
Fredrik Skoog sjuksköterska och tf vice ordförande Vårdförbundet Sörmland. Foto: Privat.

– Jag är orolig inför de kommande månaderna. Vi är redan underbemannade på många ställen och kan inte göra mer än vi redan gör, säger han.

Region Sörmland beräknas landa ett underskott på 1,2 miljarder kronor i år och kommer behöva fortsätta spara i flera år framöver. Förra veckan klubbade politikerna ett sparpaket. I det ingår att personalstyrkan ska ner till samma antal som före pandemin 2019 – en minskning med cirka 700 anställda varav 400 inom vården.

Magnus Johansson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Sörmland, har nu i uppdrag att titta på var de anställt mer personal de senaste åren och om de kan prioritera bort någon verksamhet.

Magnus Johansson, Region Sörmland.
Magnus Johansson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Sörmland. Foto: Region Sörmland

– Vi har ett större underskott än flera andra regioner, säger han.

Han vill i dagsläget inte utesluta några yrkesgrupper från neddragningen, men betonar att inget varsel är lagt och att det fortfarande är brist på till exempel sjuksköterskor i dygnet-runt-verksamhet och på vårdavdelningar.

Kommer ni behöva flytta runt på personal?

–  Jag kan inte svara på exakta konsekvenser. Vi har ett uppdrag från politikerna att se över vad som hänt sedan 2019. Vi har infört ny och utökad verksamhet, säger han.

Hur kommer vården påverkas för patienterna?

– Vi ska fortsätta driva god och tillgänglig vård men ska man göra en kostnadsreduktion kan det påverka tillgänglighet, kapacitet och arbetsmiljö, säger hälso- och sjukvårdsdirektören.

”Kokar och jäser” på arbetsplatser

Fredrik Skoog på Vårdförbundet har svårt att se var man ska kunna skära ner.

– Finns det något vi enligt lag inte behöver göra som vi gör? Jag ser spontant ingen sådan vård framför mig. Det är ingen rolig höst eller vår vi går emot när det här landar in hos medlemmarna, säger han.

Vad har du fått för reaktioner?

– Just nu kokar det och jäser på enskilda avdelningar. Det pratats så klart om vad det här kan innebära för oss, vi kan ju inte göra mindre.

Så ska Region Sörmland spara

  • 700 färre medarbetare: 325 – 455 miljoner kr.
  • Nämndernas budgetar får inte uppräkning för kostnadsökningar: 332 miljoner kr.
  • Minskade lokalkostnader: 25-40 miljoner kr.
  • Frysta arvoden till politiker: 1-1,5 miljoner kr.
  • "Effektivare" verksamhet, till exempel nya projekt minimeras, restriktivitet vid återanställningar, färre konsulter: 80-100 miljoner kr.
  • Höjda taxor och avgifter: beräknas ge intäkter för 10-20 miljoner kr.

Höjda statsbidrag till regioner och kommuner

Statsbudgeten för 2024 presenteras i sin helhet på onsdag. I fredags meddelade regeringen att de höjer de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 10 miljarder kronor nästa år. Enligt SKR:s prognos skulle landets regioner och kommuner gå med ett underskott på totalt 28 miljarder. Nu lindras plågan, men inte tillräckligt enligt SKR.

Anders Henriksson, (S), styrelseordförande SKR. Foto: SKR.

– Välbehövligt, men det kommer inte att räcka för att täcka de stora underskotten vi ser, framför allt inte för regionerna, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i ett pressuttalande.

Hälso- och sjukvårdsministern har också presenterat ett riktat sektorsbidrag på tre miljarder kronor till regionernas hälso- och sjukvård 2024. Pengarna ska fördelas efter vårdbehov och det är upp till lokala makthavare att besluta hur de på kort sikt ska stärka upp vården.

Acko Ankarberg Johansson (KD), sjukvårdsminister. Foto: Anders G Warne.
Acko Ankarberg Johansson (KD), sjukvårdsminister. Foto: Anders G Warne.

– Vårdkapaciteten behöver öka, tillgängligheten förbättras, vårdköerna behöver kortas och ska det lyckas behöver kompetensförsörjningen säkras. Medarbetare i vården behöver kunna vilja och orka stanna kvar på arbetsplatsen, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i ett pressuttalande.

Statsbudgetens satsningar på sjukvården


På onsdag presenteras regeringens budget för 2024. Redan innan dess har flera satsningar på hälso- och sjukvård presenterats.

  • Höjda generella statsbidrag. 10 miljarder kronor extra till kommuner och regioner. Pengarna ska täcka upp för delar av underskottet som prognosticeras i Sveriges kommuner och regioner till följd av inflationen. Enligt SKR:s prognos beräknades resultatet, utan åtgärder inför 2024, till minus 28 miljarder kronor, varav 22 miljarder i regionerna och 6 miljarder i kommunerna.
  • Särskilt vårdstöd. Sektorsbidrag på 3 miljarder kronor till regionernas sjukvård. Ska fördelas till regionerna efter vårdbehov. Regionerna beslutar hur de vill använda pengarna bäst.
  • Vårdköer och väntan. De prestationsbundna ersättningarna för att förbättra tillgängligheten ökas genom omprioritering av pengar 2024 och ökade tillskott med 1,5 miljarder 2025. Totalt avsätts 5 miljarder kr 2024 och 6,5 miljarder kr 2025 för att korta köer och öka vårdkapaciteten.
  • Nära vård. Utökad primärvård. Regeringen tillför medel under år 2024-2026 för en förstärkt satsning. År 2024: 43 miljoner kronor 2025: 544 miljoner kronor 2026: 389 miljoner kronor.
  • Cancervård. Regeringen har sedan tidigare aviserat en dubblering av pengar mot cancer till och med 2026, en resursförstärkning om 500 miljoner kronor årligen till och med 2026.
  • Psykisk hälsa. Regeringen har aviserat förstärkningar till satsningar på psykisk hälsa med ytterligare 100 miljoner kronor år 2024 och ytterligare cirka 1,6 miljarder kronor år 2025 respektive 2026.
  • Äldreomsorg. Äldreomsorgslyftet fortsätter och får 1,7 miljarder kr.

Påverkar inte Sörmlands sparkrav i stort

Magnus Johansson, hälso- och sjukvårdsdirektören i Sörmland, tror inte sektorsbidraget påverkar deras sparbeting i större skala. Enligt preliminära siffror motsvarar det med andra riktade satsningar drygt 100 miljoner kronor extra.

– Det är positivt att vi får tillskott, men jag gissar att vi får betydligt mindre än det underskott vi har, säger han.

Fredrik Skoog i Vårdförbundet hoppas ändå antalet neddragna medarbetare inte blir så många som 400 i praktiken. Han har svårt att tro det blir sjuksköterskor, barnmorskor eller biomedicinska analytiker som får lämna i första hand.

– Det är generell brist på våra yrken. Men oavsett vilka som drabbas måste deras arbetsuppgifter tas över av någon. Jag tror inte vi har 400 personer anställda som inte gör något i dag.

Skär ner på Läkemedelscentrum och utveckling

Sedan tidigare finns en neddragning som redan förhandlas mellan regionen och Vårdförbundet: Färre tjänster på sjukhusbibliotek, Läkemedelscentrum och Utvecklingsenheten. Dessutom har regionen infört ett hyrstopp för allmänsjuksköterskor i vintras och dragit ner på vårdplatser.

– Det vi tjänade på stopp av sjuksköterskor har kostat oss i hyrläkare i stället, som nu ska halveras, säger Fredrik Skoog om hyrstoppet.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida