Cancersår inte som andra sår

Behandling av cancersår har varit och är fortfarande ett mycket eftersatt område. Sjuksköterskor och undersköterskor byter ofta bandage på såren utan att ha en definierad målsättning med omläggningen.

? Det bästa vore om alla människor med cancersår fick en bedömning av ett onkologiskt team vad gäller behandling, funktionell bandagering, relevant målsättning och planerad uppföljning.

Det anser sjuksköterskan Ingrid Roström Björn, som förestår cancersårmottagningen på Radiumhemmet i Solna.

Kunskap saknas
? Anledningen till att personalen ofta saknar en definierad målsättning med omläggningen är att den saknar kunskap om hur man kan behandla symtomen. För att kunna göra det måste man lära sig att identifiera cancersårets problemområden vilket förutsätter dels kunskap och erfarenheter av andra sårbehandlingsområden, dels kunskap i onkologiska behandlingsmetoder.

? Med rätt behandling kan livskvaliteten förbättras för åtskilliga människor som drabbats.

Ingrid Roström Björn har arbetat i omkring tio år för att få till stånd en sårmottagning för cancersjuka på Radiumhemmet. I våras blev mottagningen verklighet.

Kunskaperna i verksamheten kommer främst från hospice i England.

? Under 80-talets senare del var jag och många andra sjuksköterskor från Sverige på studieresor till hospice. Där lärde jag mig bland annat att cancersåret ger olika symtom beroende på vilken tumörgrupp det utgår från.

I Sverige insjuknar omkring 40 000 människor i cancer varje år. Forskningen har gått framåt och i dag kan mer än hälften botas. Många lever länge med sin cancersjukdom. Möjligen kan det vara en av orsakerna till att cancersår hinner utvecklas och därmed en rad plågsamma symtom för patienten.

? Varje människa som drabbas av cancer utvecklar snart en copingstrategi för att orka leva med sin sjukdom. De flesta patienter brukar lyckas bra med det. Men när deras tumör penetrerar huden och orsakar ett sår brister ofta strategin. Då kan sjukdomen få djupare psykosociala konsekvenser, säger Ingrid Roström Björn.

Vill inte titta på såret
Det är svårt för patienterna att se cancertumören progrediera öppet. Många vägrar att titta på sina sår. ?Jag vill inte se. Det här kan inte vara min kropp? är en vanlig reaktion. En man sa: ?Att min kropp inte kan läka ett sår kan jag inte förstå. Kan man inte läka ett sår så är ju kroppen slut.?

? Jag försöker få dem att se sig själva. Stödja dem och motivera dem att acceptera sitt cancersår och att såret, precis som den bakomliggande sjukdomen, måste behandlas.

? Jag brukar säga att ?Den bakomvarande sjukdomen tar doktorn hand om. Vad jag, som sjuksköterska, kan hjälpa dig med är de besvär som du har med ditt sår.?

? Målsättningen med sårbehandlingen bör alltid utgå från patientens symtom. Mitt mål kan vara att få såret infektionsfritt. Patientens mål kan vara att kunna träffa folk igen. Eller att kunna ägna sig åt en hobby ? spela golf eller dragspel.

Såret är tumören
Cancercellen har tre karakteristika. Den växer ohämmat och infiltrativt och den sätter metastaser. Definitionen på ett
cancersår är en hud- eller slemhinneyta som har destruerats av en tumörväxt, så att tumörytan kommer i dagen.

? Det vi följaktligen ser när vi har ett cancersår framför oss är själva tumören vars yta ofta är infekterad, illaluktande, lättblödande, nekrotiserad, mer eller mindre vätskande och krustbildande. När den antitumorala behandlingen inte har önskad effekt fortsätter både tumör och sår att växa.

Känns som ett pansar
Behandlingen av cancersår går främst ut på att i möjligaste mån hålla tumörytan infektionsfri, stoppa blödningarna, minska vätskemängden och lösa upp krustbildningarna. Bröstcancer med cutana metastaser kan ge upphov till så hårda krustbildningar att patienten beskriver det som ett pansar runt bröstkorgen som också påverkar andningen. Så fort patienten rör sig hastigt kan sårskorporna spricka och ge upphov till blödning. Målsättningen med behandlingen i sådana situationer är att lösa upp och tvätta bort krustbildningarna.

Smärtande sårkanter
Att såren kan vara mycket lättblödande beror på att blodkärlsnätet som försörjer tumörväxten är svagt och skört. Blödningshämmande medel kan användas lokalt.

Till mångas förvåning är cancersår oftast inte smärtsamma. Däremot kan sårkanterna vara det.

? All sårsmärta ska behandlas, understryker Ingrid Roström-Björn.

Smärtsamma sårkanter kan med god effekt också lindras lokalt.

Vätskade 2,5 liter
Ett annat problem är sårsekretionen. Cancersåren kan vara kopiöst vätskande.

? En av mina patienter vätskade omkring 2,5 liter per dygn, vilket gjorde att han förlorade stora mängder protein. I sådana situationer är det viktigt att tänka på att koppla in en dietist tidigt i behandlingen. Likaså bidrar en sjukgymnast med viktiga synpunkter på bandageringsmaterial och -teknik.

Lukten från ett cancersår kan vara oerhört handikappande. De infektioner i cancersåren som ger upphov till odör bör behandlas systematiskt, men även ? när det är möjligt ? lokalt. Lukten försvinner då ofta helt inom ett par, tre dygn. Annars bör sårodling tas.

? En kvinna i 30-årsåldern hade ett sår i ljumsken som luktade så illa att hon vägrade att gå ut eller träffa andra människor, berättar Ingrid Roström-Björn.

? När vi behandlade såret på ett adekvat sätt och fick det luktfritt kunde vi hjälpa henne att bryta sin isolering.

Fotnot: Patricia Grocott, sjuksköterska, disputerar inom kort i ämnet cancersår vid Florence Nightingale school of nursing, Kings college, London.