Coronabonus ”ett hån” mot vårdpersonalen

I Västerbotten har missnöjet kring ersättning för covidarbetet gnagt länge i vårdpersonalen, som till slut manifesterade utanför Norrlands universitetssjukhus. Nu tänker regionen kompensera, genom tre extra semesterdagar. Dagar som går till några få och som dessutom blir svåra att få ut, menar sjuksköterskan Ida Lindbäck.

Under förra veckan manifesterade vårdpersonal utanför sjukhuset mot utebliven coronaersättning. Ett par veckor tidigare hade regionen beslutat att ge en extra ersättning till vårdpersonal som omstationeras till sjukhusets infektions- och neurologavdelningar. 4 000 kronor i veckan till sjuksköterskor och 2 000 kronor till undersköterskor. Men ingenting till de som har avdelningarna som ordinarie arbetsplats. Efter manifestationen meddelade regionen en ny coronaersättning till sin vårdpersonal: Tre extra semesterdagar.

– Det känns som ett hån mot oss som jobbat med det här i över ett år, säger sjuksköterskan Ida Lindbäck som just blivit förtroendevald för Vårdförbundet på infektionsavdelningen på Norrlands universitetssjukhus (NUS) i Umeå.

Under 3 000 kronor extra för ett pandemiår

Region Västerbotten har sagt att det går bra att ta ut semesterdagarna som pengar istället.

– Det blir mindre än 3 000 kronor efter skatt. För ett helt år. Och tar vi ut dem som semester blir det inte ens tre dagar, eftersom vi har semesterkvoter. För att få en dag ledigt måste vi ta ut 1,4 dagar.

Ida Lindbäck är dessutom osäker på om de kommer kunna ta ut de extra dagarna under året. Förra året fick 168 sjuksköterskor (som är medlemmar i Vårdförbundet) nämligen inte ens ut 20 semesterdagar. Totalt handlar det om 51 294 outtagna semesterdagar.

– Regionledningen har själva sagt att det kan bli svårt, beroende på hur det blir med pandemin. Då känns det ännu mer som ett skämt att få den här ersättningen, som de inte ens själva tror på, säger hon.

Krav förhindrar många att få extradagarna

För att få de extra semesterdagarna behöver man uppfylla vissa krav. Till exempel ska medarbetaren ha vårdat ett stort antal covidpatienter sedan början av pandemin. Hen måste också jobba på en avdelning med dygnet-runt vård av covidpatienter, och ha arbetat minst halvtid med covidvård tre månader i sträck. En hel del personer kommer inte få några extra dagar.

– Neurologavdelningen har hjälpt oss på infektion mycket, men de kommer antagligen inte få semesterdagarna. Inte Iva-personalen heller, för de går mellan vanliga iva och covid-iva, så det är osäkert om de får ihop tillräckligt med covid-tid under tre månader i sträck. Vi behöver ju alla för att klara av det här. Och då känns det så sjukt av regionledningen att inte låta alla omfattas av detta, som ingen ens är särskilt nöjd med.

Personalen ville ha samma ersättning som de som är omstationerade.

– Folk är väldigt upprörda och känner sig otroligt missnöjda. Vi hade inte jättehöga förväntningar, men vi trodde inte att det skulle vara så här dåligt. Det här tar så mycket energi att man har mindre att lägga på patienter, vilket känns jättetråkigt.

Mitt i den dåliga stämningen har löneförhandlingarna dragit igång.

– Vi får hoppas att det blir bättre än förra året. Eftersom Västerbotten låg näst sämst i landet. Men det känns ju inte jättehoppfullt, med tanke på den ersättning som de kom med.

Hr-direktören: Ingen enkel situation

Brita Winsa, hr-direktör i Region Västerbotten, säger att ersättningsnivåerna för omstationerad personal och ordinarie personal i covidvården beror på flera beslut som fattats i olika skeden. Ersättningen till omstationerad personal erbjöds första gången innan jul när man försökte få till en frivillig förflyttning, vilket visade sig vara svårt.

– När det började blåsa upp ordentligt i pandemin i månadsskiftet januari-februari blev vi tvungna att använda oss av den rättighet vi har som arbetsgivare att flytta på personal i max åtta veckor. Då lät vi den här ersättningen ligga kvar eftersom det är en olägenhet att flytta, du får ett nytt schema, ny chef, du ska jobba i en vård du inte är van vid och vårda patienter du inte kan i lokaler du inte kan, säger Brita Winsa, och fortsätter:

– Sen har vi ett större beslut som vi tagit när det gäller ersättning till den ordinarie personalen. Då ställdes vi inför frågan hur ska vi, i vår pressade ekonomiska situation, bäst visa de som jobbat hårt inom covidvården, där många givit uttryck för att de är slitna, att vi uppskattar deras arbete och ge dem erkännande för det? Då valde vi att göra det genom tre extra semesterdagar, för det är ändå semester som kan ge möjlighet till återhämtning.

Det finns ju också en oro hos personalen att de inte ska hinna ta ut sin semester och de säger även att denna oro uttryckts från regionledningens sida?

– Vi hade ju problem precis som i hela landet förra året med att personal inte hann ta ut sin semester.  Pandemin ställde till det. Vi vet inte riktigt ännu hur det kommer att se ut i sommar. Vi hoppas och tror att vaccinationerna påverkar så att det kan bli en mer normal sommar. Vi kommer också ha en förlängd neddragningsperiod över sommaren för att försöka ge alla den semester de ska ha.

Kan du förstå besvikelsen hos den ordinarie personalen över skillnaderna i ersättning?

– Ja, jag kan förstå deras reaktioner. Vi är alla drabbade på olika sätt och det är inte en enkel situation.

Den ordinarie personalen menar ju att deras situation också ändras när det kommer in ny personal. De får också nya scheman, lära upp personal till viss del och ta ett ännu större ansvar?

– Där kan jag bara svara att det är något som ingår i våra ordinarie arbetsuppgifter, även i en sådan här situation, säger Brita Winsa.