Coronakommissionen: Sverige skyddade inte de äldre
Stor smittspridning i samhället, strukturella brister och sena åtgärder. Det är de största orsakerna till att många inom äldreomsorgen smittades och avled, trots att strategin var att de skulle skyddas. Det är ett misslyckande, enligt Coronakommissionen som kritiserar såväl regeringen som myndigheter.
Under tisdagen presenterade den så kallade Coronakommissionen, med juristen Mats Melin som ordförande, sin första delrapport. Den handlar om smittspridning inom vård och omsorg om äldre.
Enligt Kommissionen är den allmänna smittspridningen i samhället den viktigaste faktorn bakom antalet sjuka och avlidna i svensk äldreomsorg, följt av strukturella brister som länge varit kända. Dessa brister gjorde att äldreomsorgen stod oförberedd och illa rustad att hantera en pandemi. De anställda lämnades i stor utsträckning ensamma att hantera krissituationen.
Saknades nationell överblick
Enligt kommissionen var det rimligt att ansvariga myndigheter i inledningen av pandemin fokuserade på sjukvårdens kapacitet och att förmå allmänheten att minska smittspridningen.
Ändå kritiseras Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten för att insatserna gentemot särskilda boenden kom sent och i flera avseenden var otillräckliga.
Inte ens när smittspridningen hade tagit ordentlig fart fanns det någon nationell överblick över kommunernas beredskap och förmåga att möta en pandemi. Det saknades också etablerade kanaler mellan Socialstyrelsen och den kommunala hälso- och sjukvården, liknande de upparbetade kanaler som finns mellan myndigheten och regionerna.
”Det tog orimligt lång tid att klarlägga och konstatera äldreomsorgens behov av skyddsutrustning. (…) Enligt kommissionen har frånvaron av tydliga riktlinjer och den uppenbara bristen på skyddsutrustning i äldreomsorgen rimligen bidragit till smittspridningen där. Det borde tidigt ha funnit ett samstämmigt budskap i riktlinjerna för användandet av skyddsutrustning från Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten”, står det i rapporten.
Kritiserar sent besöksförbud
Kommissionen anser att regeringen borde har infört det nationella besöksförbudet på äldreboenden tidigare, men även under en kortare tid än vad det blev. Beslut om tillfällig förlängning hade på så sätt kunnat vägas mot det allmänna smittläget i respektive region. Dessutom borde det i regeringens förordning ha framgått att besök av anhörig i livets slutskede skulle vara tillåtet.
”Att så många fick dö utan någon anhörig vid sin sida är oacceptabelt, även om starka smittskyddsskäl kunnat anföras för förbudet”, skriver kommissionen.
Enligt kommissionen måste riksdag och regering se över vad som är en tillräcklig bemanning på särskilda boenden och i hemtjänsten. Arbetsgivarna måste förbättra anställningstryggheten och personalkontinuiten samt kraftigt minska andelen personal med timanställning.
Även den medicinska kompetensen behöver förstärkas. Enligt kommissionen kan det ske genom att införa krav på minimiutbildningar för olika yrkeskategorier. När kommissionens ordförande Mats Melin presenterade rapporten sa han också att statusen måste höjas.
– Ambitionsnivån måste höjas och det måste klargöras vad som är tillräcklig bemanning. Där måste riksdag och regering se över. Arbetsgivarna måste också öka anställningstrygghet och kontinuitet, sa han.
Fler sjuksköterskor på plats
I rapporten står det att sjuksköterskor som huvudregel bör finnas på plats på varje särskilt boende, dygnet runt under veckans alla dagar. Det behövs för kontinuerlig tillgång till medicinska insatser i form av dropp och syrgas, men också för att den övriga personalen ska kunna få stöd och handledning inom såväl omvårdnad som medicinsk behandling. Utöver detta behöver vårdgivarna ge utbildning till omsorgspersonal som saknar tillräckliga språkkunskaper.
Kommissionen anser även att det bör vara möjligt för kommuner
att anställa läkare, dagens system är alldeles för sårbart och gör äldrevården beroende av regionernas prioriteringar. Vilket försvårats ytterligare under pandemin.
”Det är nödvändigt att höja ambitionsnivån och att höja statusen på och attraktionskraften i omsorgsyrkena för att kunna ge vård och omsorg av god kvalitet under en sådan kris som pandemin. (—) Den nödvändiga ambitionshöjningen kan kräva stöd av statliga insatser”, står det i rapporten.
Regeringen bär yttersta ansvar
Sammanfattningsvis konstaterar kommissionen att det är regeringen, och föregående regeringar, som bär ansvaret för att äldrevården och äldreomsorgen stod så sårbar under pandemin:
”Vi har bland annat funnit att äldreomsorgen stod oförberedd och illa rustad när pandemin slog till och att det bottnade i strukturella brister som varit kända långt före virusutbrottet. För dessa brister bär den sittande regeringen – liksom de tidigare regeringar som också haft denna kunskap – det yttersta ansvaret. Regeringen styr riket och hade därför bort ta de initiativ som behövts för att äldreomsorgen skulle stå bättre rustad för en kris av detta slag.”
Socialminister Lena Hallengren (S) sa att regeringen delar kommissionens slutsats att det handlar om strukturella brister inom äldreomsorgen.
– Ansvaret vilar både på denna och föregående regeringar. Äldreomsorgens brister bottnar i decenniers försummelse. Nu måste staten och regeringen hålla i taktpinnen för förändringar framöver.
Ett exempel på sådana förändringar är att regeringen förbereder en ny äldreomsorgslag, för att komplettera socialtjänstlagen. Den ska bland annat stärka rätten till tillgång till medicinsk kompetens för äldre på särskilda boenden, sa Lena Hallengren.
Coronakommissionens delrapport finns att läsa här.