Coronaprofil om året då alla skyllde på varandra

Emma Frans är epidemiologen som plötsligt syntes överallt. Från att göra pedagogiska filmer till att kommentarera den svenska strategin i utländsk media. Nu öppnar hon sin dagbok från pandemiåret.

Vad som driver dig?

– Jag vill få människor intresserade av vetenskap och nå ut med en faktabaserad världsbild. I tider av vaccinmotstånd och konspirationsteorier, som sprids snabbt på nätet, tror jag att det är särskilt viktigt.

Varför har du skrivit boken?

– Jag tyckte att min berättelse från året var både dråplig och dramatisk. Jag tycker själv att dagboksformatet är kul läsning. Jag har använt olika grepp, ofta humor, för att nå ut med vetenskap, också för att nå ut till grupper som normalt inte intresserar sig. Den här gången är mitt grepp ”personlig berättelse”.

Har du gett dig katten på att förklara det som Folkhälsomyndigheten och forskare säger – på ett tydligare och mer lättbegripligt sätt?

– Dels göra det begripligt, men också använda min stora plattform i sociala medier för att nå ut. Unga människor kanske inte tittar på de dagliga pressträffarna. Men de måste också förstå vikten av att exempelvis hålla avstånd, trots att deras egen risk att bli allvarligt sjuka är låg.

Du kämpar mot bluffvetenskap och mytbildning. Varför?

– Från början var det faktiskt vaccinmotståndet som fick mig att inse problematiken med desinformationen. När en sjukdom som mässling plötsligt ökar i många delar av världen, trots att den skulle kunna utrotas, illustrerar det här tydligt. Forskare kan ta fram hur många effektiva vaccin och läkemedel som helst, men om människor vägrar ta dem är arbetet ändå förgäves.

Du skriver att du ständigt blir ifrågasatt på nätet på olika sätt. Hur orkar du?

– Min upplevelse är att män ifrågasätter min kompetens och kvinnor min moral. Men det ligger ingen vetenskaplig undersökning bakom detta. Stämningen i sociala medier är ofta ganska hård. Trollen har alltid hoppat på mig med jämna mellanrum. I år har det varit extremt mycket påhopp från alla möjliga personer. Coronafrågan är verkligen laddad. Många är rädda och upprörda. Då ligger det nära till hands att rikta denna negativitet till de personer som man förknippar med pandemin, och jag blev ju tidigt en ”coronaprofil”.

Hur har det varit att intervjuas om den svenska strategin och situationen i utländska medier?

– Det har varit en utmaning. Jag har försökt förklara det som händer i Sverige och inte tycka så mycket, men ofta har det vinklats som om jag är en ”kritiker” eller ”försvarare” av Sveriges hantering.

Under pandemin har det blivit tydligt att det är lätt att vara efterklok. Vad skulle du vilja ha gjort annorlunda?

– Jag tog ut mig lite väl mycket förra året och borde varit bättre på att tacka nej till att medverka i vissa sammanhang. I år försöker jag minska arbetsbördan.