Dåliga rutiner gav utdragen läktid

Olyckliga omständigheter och organisatoriska brister ledde till att behandlingen efter fingeroperationen inte sköttes som den borde.

8 april 2002

I samband med matlagning skar en 27-årig man sig i basfalangen på vänster pekfinger. Fingret blödde kraftigt och han sökte akut på sjukhuset där det suturerades. Eftersom besvären inte gick över kontaktade han sjukhusets akutmottagning, som hänvisade honom till den handkirurgiska mottagningen, som i sin tur hänvisade honom till primärvården. Där fick han en tid två och en halv månad senare.

Mannen kontaktade husläkaren som upptäckte att både senan och nerven var avskurna och rekommenderade ett privat sjukhus. Tre månader efter skadetillfället besökte han en läkare där som ansåg att en omoperation var nödvändig. Den utfördes sex veckor senare. En vecka därefter kopplades ett Kleinertdrag som höll fingret i passivt böjt läge. Ett återbesök planerades en vecka senare, men 27-åringen fick en tid först efter fyra veckor.
Det besöket uteblev han dock ifrån och vid ett återbesök sju veckor senare konstaterades en sträckdefekt på omkring 45 procent i PIP-leden.

Mannen anmälde läkaren och sjuksköterskorna på privatsjukhuset till Ansvarsnämnden. Han hävdar att han fått reda på att gipset skulle sitta på ett par veckor och sedan skulle han kallas till återbesök, men ingen kallelse kom.

Gång på gång ringde mannen, men sjuksköterskorna han pratade med visste ingenting och han fick varken kontakt med läkaren eller den sjuksköterska han talat med tidigare. Efter två månader lyckades han nå sjuksköterskan. När han då berättade att han fortfarande hade gipset kvar fick han en tid några dagar senare.

Enligt anmälaren förklarade läkaren vid återbesöket att det var viktigt att komma i gång med att träna och böja fingret så fort som möjligt efter en operation som den här. I fyra månader gick mannen sedan och tränade fingret hos en arbetsterapeut utan nämnvärd förbättring.

Läkaren förklarade då att det var nödvändigt med en ny operation. Den skulle kosta uppåt 15 000 kronor. Han lovade återkomma med en lösning men hörde aldrig av sig.

Läkaren skriver i sitt yttrande att många olyckliga omständigheter och organisatoriska brister gjorde att vissa åtgärder under behandlingens gång blev fördröjda. Patienten missade dessutom flera träningstillfällen och uteblev från en besökstid. Samtidigt skriver läkaren att anmälaren kan ha rätt i sina påpekanden. Efterbehandlingen sköttes inte som den skulle och den fördröjda rehabiliteringsstarten innebar både sämre resultat och onödigt lidande för patienten.

Den sjuksköterska som arbetade på den handkirurgiska sektionen och ansvarade för tidbokning och operationsplanering skriver att frågor från patienter kopplades vidare till vårdavdelningens sjuksköterskor, då hennes telefon var överbelastad. När 27-åringen väl nådde henne fick han en tid snabbt. Hon redogör i sitt yttrande för verksamhetens rutiner som innebar att hon inte hade någon insyn i vem som uteblev från besök.

Det har uppenbarligen brustit i rutinerna för återbesök på den handkirurgiska sektionen, skriver nämnden. Den anmälda läkaren var medicinskt ansvarig för patienten och administrativt ansvarig för mottagningsverksamheten. Därför var han ansvarig för att patienten inte kallades till återbesök som planerat. Ansvarsnämnden ger läkare en erinran.

Inför operationen informerade sjuksköterskan operationsavdelningen om den återbesökstid som 27-åringen hade fått och fick sedan inte veta att han inte hade kallats. Ingenting tyder på att hon har handlat fel. Beslutet har vunnit laga kraft (HSAN 740/01:a3).

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida