Därför är det svårt att göra koststudier

Det är mycket svårt att samla in tillförlitliga data i en koststudie. Ett hinder är att människor känner att de blir bedömda utifrån hur de äter.

En av deltagarna på den vetenskapliga hearingen var Gunnar Johansson, professor ­i kostvetenskap vid Folk­hälsoinstitutet. Hans bidrag till debatten var att belysa hur svårt det är att skatta sitt intag av mat. Ofta rapporterar studiedeltagarna det som är nyttigt och det som intervjuaren vill höra. Det som äts mellan måltiderna rapporteras inte. Generellt sett underrapporteras intaget av fett.

Varför underrapporterar människor sitt kostintag så ofta?

– Det är för att man anser sig bli bedömd utifrån vad man äter och att man vill vara »till lags« och äta som man har blivit tillsagd att äta. Dessutom är det svårt att få adekvata svar med frekvensformulär, det gäller i synnerhet fett, säger Gunnar Johansson.

Inför framtida studier måste mätmetoderna bli bättre. Gunnar Johanssons förslag är att forskarna ska ta tag i den psykosociala delen av problemet med underrapporteringen. De måste göra allt för att deltagarna i studien inte anpassar sig efter intervjuaren.

Han tycker dessutom att matdagbok är bättre än frekvensformulär.

En annan sak som ofta glöms bort är att rapportera energi­utgifterna. Det vill säga hur mycket fysisk aktivitet som personerna som studeras ägnar sig åt. Kost och motion kan inte skiljas åt.