vårdekonomi

Därför blir det sparkrav – trots rekordöverskott

Därför blir det sparkrav – trots rekordöverskott
Pandemin kommer få effekter på många regioners och kommuners redan svaga ekonomi. Sparåtgärder är att vänta. Arkivbild: Getty Images

På Södersjukhusets kvinnoklinik får personalen spåna sparförslag och i Sundsvall drar man ner på vårdplatser. Regionernas och kommunernas rekordstora överskott från förra året går rakt ner i ett skuldhål. Och mer sparåtgärder är att vänta, enligt SKR:s chefsekonom.

I slutet av 2019 publicerade Vårdfokus en granskning som visade att endast två regioner klarade sin sjukvårdsbudget det året, och att minst 17 av 21 regioner skulle behöva göra besparingar inom vården under 2020. Sen kom coronapandemin och många trodde att situationen skulle förvärras.

Ekonomiskt blev det inte så. Orsaken är att staten under pandemin skjutit till stora generella bidrag samtidigt som färre sökte vård och skatteintäkterna oväntat ökade. Bara 20 av 290 kommuner gjorde ett negativt verksamhetsresultat under 2020. Bland regionerna var det ingen. För hela sektorn förbättrades resultatet med 39,1 miljarder kronor jämfört med 2019.

Färre vårdplatser i Västernorrland

Men knappt har 2021 hunnit börja innan sparpaketen drabbar vården. Region Västernorrland måste balansera tidigare års underskott och minska kostnaderna med 70-80 miljoner kronor. Det innebär att ett 30-tal vårdplatser förvinner från sjukhusen i Sundsvall, Örnsköldsvik och Sollefteå, vilket lett till kraftiga protester från vårdpersonal.

 — Fler patienter kommer att vårdas på en mindre yta av färre sköterskor. Det riskerar att leda till vårdskador, felbehandlingar och infektioner, säger läkaren Joakim Eriksson till Sundsvalls tidning.

Kanske mest uppmärksammad är situationen på kvinnokliniken vid Södersjukhuset i Stockholm, som måste hämta hem ett underskott orsakat av att regionens ersättning för förstföderskor av misstag har dubbelräknats under en period. Ledningen ville involvera personalen i sparåtgärderna, och i sociala medier spreds nyligen en bild på personalens förslag, uppskrivna på en tavla. Där står bland annat: ”Skippa det lilla påslakanet till babyfilten, räcker med bara handduken” och ”Prover!! Måste man ta hela batteriet???”

– Det känns verklighetsfrånvänt att vi som arbetar med att förlösa kvinnor ska komma med förslag på vad vi kan spara in på. Det finns inget att spara in på, säger Tove Broheden, barnmorska vid förlossningsavdelningen, till Dagens Medicin.

Flesta har negativ soliditet

Hur kan stora överskott ett år så snabbt följas av sparbeting? Det korta svaret är att offentliga arbetsgivare är utfattiga. Alla regioner förutom Östergötland och Jönköping har en negativ soliditet, vilket betyder att skulderna är större än tillgångarna. Överskotten från förra året jämnar ut den här skillnaden något — eller med andra ord, pengarna går rakt ner i ett skuldhål.

—Det är som att man har fått en möjlighet att amortera på huset. Det förstärker balansräkningen och går in som en tillgång, men det är en tillgång som är låst i huset. Det är svårt för regioner och kommuner att använda pengarna ett annat år, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Svårt att flytta pengar

Enligt kommunallagen ska offentlig sektor ha god ekonomisk hushållning. Det betyder bland annat att varje år ska intäkterna vara minst lika stora som kostnaderna och att ett underskott ska åtgärdas inom tre år. Det är möjligt att lägga pengar i den så kallade resultatreserven, RUR, som senare kan användas för att täcka upp underskott till ett nollresultat. Men de flesta regioner har haft så svag ekonomi att de inte når upp till kraven för att få sätta av pengar till RUR.

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR. Foto: Rickard L Eriksson

— Tyvärr är det ofta de kommuner och regioner som har sämst ekonomi som inte har haft utrymme att avsätta medel. Och de kommuner och regioner som har kunnat göra det försöker hålla i pengarna eftersom man vet att det kommer tuffare år framöver, säger Annika Wallenskog.

I höstas skrev SKR en hemställan till regeringen om att det borde införas en temporär regeländring som gör det möjligt för regioner och kommuner att få flytta överskott från 2020 till kommande budgetår, med hänsyn till det särskilda läget. Men det föll på att det i så fall skulle behövas en ändring av kommunallagen, vilket tar lång tid att få igenom.

Färre betalar för mer vård

Men varför är då regionernas och kommunernas ekonomi så dålig? Enligt Annika Wallenskog beror det på att andelen unga och gamla ökar snabbare än den arbetsföra befolkningen, samtidigt som nya behandlingsmetoder ger fler överlevare. Med andra ord ska allt färre betala för en ständigt växande vårdsektor.

Två av de mest omtalade lösningarna på problemet, enligt arbetsgivarna, är att öka användande av digitala verktyg och självmonitorering, samt att fler patienter tas om hand inom primärvården. Men det är en utveckling som hittills gått långsamt, särskilt när det gäller det sistnämnda.

— Kostnaderna har under många år ökat både inom primärvården och slutenvården. Fortsätter vi på samma bana kommer underskotten vara i mångmiljardklassen inom kort, om inte staten skjuter till mer pengar. Ännu värre är att inte tillräckligt många kommer vara i arbetsför ålder, vi kommer inte kunna bemanna på samma sätt, säger Annika Wallenskog och fortsätter:

— Därför tror jag det viktigaste är att se över hur personalen används, i dag får till exempel sjuksköterskor lägga väldigt mycket tid på administration istället för patienter. Man måste fundera över vad som kan tas bort, eller göras annorlunda, utan att patienterna påverkas negativt.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida