De blev särskilt yrkesskickliga – men bara i ett år: ”Något som ambulerade runt”
10 000 mer i månaden på tre år. Det var målet när fack och arbetsgivare kom överens om att satsa på särskilt yrkesskickliga medarbetare i de två senaste avtalen. I en serie artiklar undersöker Vårdfokus hur satsningen fallit ut. På Norrlands universitetssjukhus i Umeå har flera medarbetare ansetts särskilt yrkesskickliga – men bara i ett år.
Äntligen på rätt väg! Så kände Elisabeth Altin när hon för fem år sedan hörde talas om Vårdförbundets och arbetsgivarnas överenskommelse om att identifiera särskilt yrkesskickliga medlemmar och ge dem ett rejält lönelyft. Hon jobbar som kontaktsjuksköterska på Kirurgcentrum vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och har varit anställd i Region Västerbotten i 36 år. I hennes jobb krävs erfarenhet, omdöme och just yrkesskicklighet
– Man är ganska ensam i sin roll. Vi jobbar mycket med bedömning via telefon och då behövs en viss kunskap som förvärvas över tid.
Kollegan Annelie Magnusson har 20 års erfarenhet. Båda ansågs särskilt yrkesskickliga i 2021 års löneöversyn. De belönades med ”ett par hundra” extra i månaden.
– Men 2022 framgick det inte längre om man var bedömd som särskilt yrkesskicklig, säger Elisabeth Altin.
Löneökningen fram till 2023 landade på 3 000-4 000 kronor, i stället för förväntade 10 000.
– Hur vi reagerade? Man sa väl bara suck, säger Elisabeth Altin.
En titel som gick runt
Biomedicinska analytikerna Jonas Sörlin och Mikaela Ström på avdelningen för klinisk genetik har samma erfarenhet. De ansågs särskilt yrkesskickliga 2020 respektive 2021.
– Året efter fick jag stå tillbaka i stället. Så det här blev något som ambulerade runt, säger Jonas Sörlin.
En särskilt yrkesskicklig kollega
Här är några av Vårdförbundets förslag på kriterier för särskild yrkesskicklighet.
Förebild och stöd i andras utveckling.
Förstår vad man gör och varför – vilket leder till att man gör kloka bedömningar.
Tar ansvar inte bara för sin egen, utan även för hela gruppens omdömesutveckling.
De som alla vänder sig till, som är ett viktigt stöd för både kollegor och för chefen. Förstår också vad man inte kan göra och har kompetens för – vet när man ska fråga andra.
De som handleder nya in i yrket, som får dem att känna trygghet och tillförsikt i allt det nya.
När hen är på plats blir det flow i teamet, mer arbetsglädje och mindre stress.
Källa: Vårdförbundets broschyr ”Om särskild yrkesskicklighet – varför vi behöver det, vad det är och hur vi kan använda det”.
2021 fick Mikaela Ström 1 610 kronor i löneförhöjning per månad. Efter tre år blev den sammanlagda ökningen 4 730 kronor.
– Jag hade nog hoppats på något liknande även utan den här satsningen, konstaterar hon.
Sjuksköterskan Annelie Magnusson känner likadant:
– Särskilt yrkesskicklig blev en titel som inte gjorde någon större skillnad i den kliniska vardagen. Men fungerar det med kriterierna så tror jag ändå att det är något bra. Att den som engagerar sig, vidareutvecklar och tillför något i verksamheten – inte bara stämplar in och ut – belönas för det, säger hon.
Vårdfokus har ställt frågor till Vårdförbundets lokala avdelningar om hur satsningen på särskilt yrkesskickliga hanterats. Flera beskriver hur den allt mer riktats mot särskilda kategorier av medarbetare, i första hand bristgrupper i dygnet-runt-tjänst och utvalda specialistsjuksköterskor. Då riskeras en snedfördelning, tycker de båda kontaktsjuksköterskorna.
– Precis som kollegorna på till exempel IVA har vi en specialistutbildning, men vi har alltid stått en trappa ner, inte värderats på samma sätt, säger Elisabeth Altin.
Alla fick samma höjning
Målet med att lyfta särskilt yrkesskickliga är att skapa en differentierad lönestruktur, eller lönespridning, vilket anses betydelsefullt för att få medarbetare att stanna kvar på arbetsplatserna, och att de ska känna att det finns möjlighet till karriärutveckling. Men i vissa fall ”krockar” det med andra riktade insatser för att rekrytera till bristyrken.
I Region Västerbotten har ingångslönerna för biomedicinska analytiker höjts, samtidigt som alla som jobbade ett visst år fick en schablonmässig löneökning på 500 kronor. Välkommet, men också något som snarare ”tryckt ihop” lönestrukturen än differentierat, enligt Mikaela Ström och Jonas Sörlin.
– Då premieras inte erfarenhet. 500 kronor för den som är ny i yrket är ju procentuellt högre än för oss som jobbat i 20 år, säger Jonas Sörlin.
I svaren från avdelningarna framkommer en minskande transparens från arbetsgivarna kring särskilt yrkesskickliga. I bland annat Västerbotten redovisas inte längre vilka medarbetare som utses. Anledningen, skriver regionens HR-direktör Kia Ronnehed i ett mejl, är att man slagit ihop kriterierna för särskild yrkesskicklighet med de övergripande lönekriterierna. De som bäst lever upp till dem är också de som är mest yrkesskickliga och detta är vanligtvis de mest erfarna, resonerar man. Sedan är det upp till chefen att meddela en medarbetare om den bedöms som särskilt yrkesskicklig.
De biomedicinska analytikerna har svårt att förstå valet.
– Här fick vi veta av avdelningschefen att man bestämt att inte berätta. Jag blev ställd. Det är ju viktigt att andra vet vem som är särskilt yrkesskicklig så att man kan vända sig till den personen med frågor. Om jag kontaktar ett annat labb vill jag veta vem som har den här rollen där, säger Mikaela Ström.
Jonas Sörlin håller med:
– Det ska vara tydligt. Man ska bära titeln med stolthet. Den särskilt yrkesskickliga ska vara en ”go-to-person”.
Vill bidra till utvecklingen
Han upplever att diskussionen om satsningen helt har tystnat på grund av hemlighetsmakeriet.
– Det är lite Jante att inte prata om det, och ett sätt för ledningen att slippa ta ansvar och förklara hur man resonerar.
Ett svårfångat begrepp
Särskild yrkesskicklighet handlar inte om vilka arbetsuppgifter man utför utan hur man utför dem och vad man tillför kollegorna och verksamheten. Så här beskriver Vårdförbundet begreppet särskild yrkesskicklighet:
Kunskap och erfarenhet som kombineras med förmågan/omdömet att använda den vid rätt tillfälle och på rätt sätt.
Att verbalisera sin omdömeskunskap så att den kommer andra till godo.
Omdömeskunskap – att kunna handla på ett så klokt sätt som möjligt i en specifik situation.
Den praktiska kunskapen i yrket, den ”kliniska blicken”.
Kombination av ”handens och kroppens kunskaper”, omdömesförmåga och teoretisk kunskap.
Källa: Vårdförbundets broschyr ”Om särskild yrkesskicklighet – varför vi behöver det, vad det är och hur vi kan använda det”.
Sjuksköterskorna Elisabeth Altin och Annelie Magnusson har samma inställning. De hade önskat att få bli mer delaktiga i utvecklingen på Kirurgcentrum och på så vis bidra med sin särskilda yrkesskicklighet.
– Jag säger det på varje utvecklingssamtal, men det verkar inte efterfrågas. Om en verksamhet har många särskilt yrkesskickliga borde det vara något att göra reklam för och underlätta rekrytering, säger Elisabeth Altin.
Mikaela Ström och Jonas Sörlin anser att rollen som särskilt yrkesskicklig behövs, men att det även krävs specialistutbildningar och specialisttjänster för biomedicinska analytiker, precis som för sjuksköterskor.
– Det skulle bli något att sträva efter för ny personal. Många stannar bara 3-4 år, det vill säga den tiden man behöver för att bli självgående i det här yrket. Behåller man inte dem så utarmas kompetensen. De karriärvägar unga ser i dag är att antingen bli chefer, börja forska eller gå över till läkemedelsindustrin. Vi vill att man ska se möjlighet till utveckling i sin vanliga yrkesroll.