De flesta kan leva normalt med moderna astmamediciner

Många människor med astma kräver lång tids medicinering, ofta livet ut. Med modern astmabehandling kan de allra flesta leva så gott som utan symtom och med samma fysiska och psykiska kapacitet som friska.

Risken för akut astma har minskat radikalt och dödsfall är numera sällsynt.

Astma, särskilt allergisk sådan, har under de senaste 20 åren ökat rejält. Mest markant är ökningen bland barn och ungdomar. Sex till åtta procent av alla skolbarn har i dag en diagnostiserad astma, mot endast 2,5?3 procent vid mitten av 1980-talet.

Infektionsutlöst
Vanligaste orsaken till obstruktiva luftrörsbesvär hos barn är dock infektionsutlöst astma, som förekommer hos upp till 20 procent av alla småbarn. Prognosen för dessa barn är god. Vid sju till tio års ålder är tre av fyra besvärsfria. Även astma i skolåldern har god prognos. Efter 10?20 år är drygt hälften symtomfria.

Återfallsrisken efter flera års symtomfrihet är dock cirka 25 procent.

Under 1960-talet var andelen vuxna med astma cirka två procent i Sverige. I dag är det lika vanligt som hos barn- och ungdomar, det vill säga sex till åtta procent.

Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom. Inflammationen är lokaliserad till luftrören och dess slemhinna, där ett stort antal inflammatoriska celler är engagerade. Men den grundläggande orsaken till varför vissa personer utvecklar astma är ännu inte känd. Det finns därför inte någon effektiv förebyggande behandling. Försök pågår med att utveckla allergivaccinering i syfte att förhindra utveckling av astma och andra allergier. Men än så länge syftar all farmakologisk behandling till att minska symtomen och hindra återinsjuknande.

Ingen bra behandling
Vid infektionsutlöst astma hos små barn finns ingen riktigt bra behandling. Somliga barn svarar dock bra på luftrörsvidgande beta-2 stimulerare, eventuellt med tillägg av inhalationssteroider. Underhållsbehandling med inhalationskortison har däremot ingen större effekt eftersom dessa barn är friska i luftrören när de inte är förkylda.

Personer med mycket mild allergisk astma som sällan får symtom kan ofta klara sig med bronkvidgande mediciner vid behov. Men annars är standardbehandlingen vid allergisk astma att tidigt sätta in underhållsbehandling med inhalationssteroider.

Det finns starka vetenskapliga bevis för att denna behandling minskar astmasymtomen, förbättrar lungfunktionen, minskar den bronkiella reaktiviteten, minskar antalet försämringsperioder, förbättrar livskvaliteten och minskar risken för att dö i astma.

Biverkningar är sällsynta. Den tillväxthämning som ibland förekommer hos barn har i flera studier visat sig vara övergående. Barnen växer så småningom ikapp.

Tilläggsmedicinering
Först om underhållsbehandlingen med inhalationskortison inte fungerar rekommenderas tilläggsmedicinering i form av långverkande och luftrörsvidgande beta-2 antagonister.

Antileukotriener är en ny grupp av luftrörsvidgande läkemedel. Medicinen introducerades i slutet av 1990-talet. Antileukotriener ges i tablettform och kan ibland fungera väl som tillägg  till den övriga medicineringen.

En behandlingsform som är under utveckling är monoklonala anti IgE-antikroppar som binds till fritt cirkulerande IgE och hämmar IgE-bindning till receptorer på mastcellernas yta. Stora studier pågår i såväl Europa som USA. Tidigast om ett par år väntas det första anti-IgE-läkemedlet släppas på den svenska marknaden.

? Det är en intressant behandling som visat sig ha symtomlindrande effekt vid svår allergisk astma och som sannolikt även kan användas vid andra allvarliga allergiska besvär som kan ge allergichock, exempelvis födoämnesallergier, säger Jan Lötvall, professor vid allergisektionen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Skydd mot jordnöt
Nyligen publicerades en lovande studie i New England Journal of Medicin, där toleransen för jordnötter ökade märkbart efter injektioner med monoklonala antikroppar mot IgE. Skyddet var enligt forskarna tillräckligt för att ge jordnötsallergikerna den marginal som behövs för att inte av misstag drabbas av en allergisk chock.

Att metoden endast är ägnad åt de svårast sjuka allergikerna beror på de dyra produktionskostnaderna av anti-IgE-antikroppar. En behandling kommer uppskattningsvis att kosta mellan 40 000 och 100 000 kronor per patient och år.

KÄLLOR
Behandling av astma och KOL. En systematisk kunskapssammanställning. SBU, 2000.
Farmakologisk behandling vid astma. Läkemedelsverket, 2002.
Hur kan vi minska allergi- och astmabesvär för barn och unga? Kunskapsunderlag till barnallergiåret 2003. Astma- och allergiförbundet, 2003.
Jan Lötvall, professor vid allergisektionen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida