De har full koll på patientnära analyser
Med över 500 analysinstrument och drygt 4 000 användare att hålla koll på så har Kristin Wilenius och Nergis Alm-Eriksson fullt upp. Men de gillar sitt arbete.
Alldeles intill provtagningen på Universitetssjukhuset i Örebro finns PNA-gruppen. Här sitter Nergis Alm-Eriksson som är PNA-samordnare och Kristin Wilenius som har titeln PNA-ansvarig. De är båda biomedicinska analytiker. I ett testrum visar de vilka instrument som används för patientnära analyser på sjukhusavdelningar och vårdcentraler i regionen.
Här finns de knallröda mätarna för Hb-analyser. Bredvid dem står instrument för att mäta ketoner i blod och andra som analyserar urin. Glukosmätaren är det allra vanligaste PNA-instrumentet i regionen, det finns omkring 200. Analysinstrument för CRP och HbA1c finns det ett hundratal av. Andra som mäter blodgaser finns bland annat på akuten och förlossningen.
Vana att jobba med patientnära analyser
Både Nergis och Kristin har erfarenhet av att arbeta med patientnära analyser i primärvården tidigare. Det har gett dem en större förståelse för hur det fungerar och vilka problem som kan uppstå.
− Vi är ofta ute och träffar sjuksköterskor, undersköterskor och biomedicinska analytiker som använder PNA på avdelningar och vårdcentraler. Det är jättekul att få komma ut och träffa andra yrkesgrupper. Vi har ett väldigt fint samarbete och kan oftast lösa de problem som finns, berättar Kristin.
Handhavandet är det största problemet. Det behövs så lite för att det ska bli fel provsvar i slutänden. Kanske har patientens finger inte torkats av eller provet har tagits vid fel tidpunkt.
− Ingen vill ju göra fel, alla gör sitt bästa, men det brister på grund av okunskap och det beror mycket på den stora personalomsättningen som gör det svårt att upprätthålla kompetensen, säger Kristin.
Snabb ökning av patientnära analyser
När hälso- och sjukvården ställer om mot Nära vård behöver även diagnostiken bedrivas nära patienten i form av ökad användning av PNA, patientnära analyser, samt självtestning och egenmonitorering. Den slutsatsen dras i rapporten Diagnostikens roll i Nära vård som SKR, Sveriges kommuner och regioner, tagit fram. Till grund för rapporten ligger den kartläggning av PNA i Sverige som gjorts av Equalis.
PNA är provtagning och analyser som görs av biomedicinska analytiker, sjuksköterskor, undersköterskor och läkare ute på avdelningar och i primärvården – till skillnad från laboratorieanalyser då patienternas prover skickas till ett labb för analys. Enligt rapporten beräknas den globala marknaden för PNA fördubblas innan 2030 från dagens redan höga nivåer.
Fördelen med patientnära analyser är förstås att kunna få snabbare provsvar som direkt kan visa vilka åtgärder och behandlingar som behövs. Nackdelen är kanske framför allt att tillförlitligheten inte är lika hög som vid laboratorieanalyser.
Rapporten visar att många regioner har väl fungerande PNA-grupper med medarbetare (oftast biomedicinska analytiker) som stöttar dem som använder patientnära analyser till exempel när det gäller utbildning, problemlösning och handhavande. De arbetar också med att upphandla och kvalitetssäkra nya instrument och gör regelbundet kontroller av de analysinstrument som används.
Men trots att expertisen finns hos PNA-grupperna så uppger de som intervjuats i rapporten att det fortfarande känns lite oklart vad Nära vård kommer att innebära. Även om man startat PNA-verksamhet inom många Nära vård-projekt så har de som sitter på mest kunskap om patientnära analyser inte alltid involverats eller kommit in i alltför sent skede, står det i rapporten från SKR, som drar slutsatsen att det är viktigt att PNA-grupperna är med i processen redan från början.
Ett annat problem som lyfts är kompetens. Bristen är stor på biomedicinska analytiker som har en viktig roll som PNA-samordnare. Samtidigt gör den höga personalomsättningen i vården att det är svårt att upprätthålla kunskapen om hur de patientnära proverna ska tas och hanteras.
Vill lära upp andra
Det är inte ovanligt att någon som själv är nästan ny på en avdelning får lära upp andra som är helt nya. På vårdcentralerna finns ofta en labansvarig, men så ser det inte ut på sjukhusavdelningarna.
− Drömmen vore att alla avdelningar hade en person som vi utbildat och som i sin tur kunde utbilda sina kollegor med stöd av oss, säger Nergis.
I Region Örebro är alla PNA-instrument numera uppkopplade mot det datasystem som används av laboratorieverksamheten via en anpassad mellanmjukvara. Det gör att Kristin och Nergis har överblick och kontroll över alla 500 instrument som används på 160 arbetsplatser runt om i regionen.
Kristin drar på sig ett par lila handskar och visar hur en kvalitetskontroll av ett CRP-instrumentet går till. Varje vecka körs kontroller av samtliga regionens instrument för patientnära analyser. Resultaten går sedan in till PNA-gruppen med hjälp av mellanmjukvaran.
Nära vård
- Utredningen God och nära vård lade fram sitt slutbetänkande 2020 och förslagen kommer att innebära stora förändringar för vården – och diagnostiken. Mer hälso- och sjukvård ska skötas nära medborgarna i hemsjukvård och primärvård.
- Personcentrerad vård och samverkan mellan regioner och kommuner lyfts fram som viktiga faktorer för omställningen till Nära vård.
- I en utvärdering av Myndigheten för vård och omsorgsanalys i våras konstaterades att hittills har omställningen mest skett på strategisk nivå och primärvården har inte fått de resurser som krävs och saknar förutsättningar att klara uppdraget.
Stöder vid upphandlingar
En annan viktig del av deras arbete är att vara ett stöd när nya instrument ska införas och delta i upphandlingar. PNA-gruppen ser också till att trasiga instrument skickas på reparation, de tar emot nya analysinstrument, testar och konfigurerar dem och kopplar upp dem mot mellanmjukvaran.
− När en avdelning vill införa ett nytt PNA-instrument hör de av sig till oss och vi berättar vad som finns upphandlat, vad vi kan erbjuda. Om vi inte har det som de önskar kan vi tillsammans titta på vad som finns och hjälpa dem att hitta det som de behöver, förklarar Nergis.
Närsjukvårdsteam och mobila team i vården har gjort att det kommit önskemål om fler små och portabla analysinstrument. Och än mer lär det bli nu när hälso- och sjukvården ska ställa om mot ”Nära vård”.
− Än så länge har vi inte så stor insyn i vad som händer med Nära vård här, men det är något vi önskar att vi får framöver, säger Nergis.
Både hon och Kristin betonar gång på gång att de trivs med sitt arbete och att samarbetet med andra fungerar bra.
− Det känns som att vårt arbete är väldigt uppskattat och viktigt, det är vår största drivkraft.
Equalis
- Ägs av Sveriges kommuner och regioner, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap och Svenska läkaresällskapet.
- Arbetar med kvalitetssäkring, utbildning, standardisering och kvalitetsutveckling. Har ett hundratal olika kvalitetssäkringsprogram inom laboratoriemedicin samt inom bild-och funktionsmedicin.
- Den 12-13 oktober anordnar Equalis utbildningsdagar för de som vill fördjupa sig i patientnära analyser. Läs mer här.