De kartlägger fallen av afrikansk svinpest: ”Väldigt smittsamt virus”

Vildsvin och tamgrisar hotas just nu av landets första utbrott av afrikansk svinpest. Biomedicinska analytiker på Statens veterinärmedicinska anstalt spelar en viktig roll i kartläggningen av smittspridningen genom arbetet med att analysera inkomna prover. ”Vi prioriterar det här nu och har 24/7-beredskap som säkerställer att det sker skyndsamt”, säger Anna-Karin Theelke.

I början av veckan hade 34 fall av afrikansk svinpest konstaterats, samtliga i närheten av Fagersta där en zon med cirka två kilometers radie har spärrats av och genomsökts. Viruset angriper endast vildsvin och tamgrisar. Smittade djur får feber och dör.

Biomedicinska analytikern Anna-Karin Theelke jobbar med molekylärbiologisk diagnostik på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och har de senaste åren analyserat så kallade övervakningsprover från vildsvin i syfte att upptäcka bland annat afrikansk svinpest.  

– Jägare eller privatpersoner som hittar döda vildsvin i skogen har möjlighet att skicka in ett prov – oftast benmärg eller blodrika organdelar – till SVA. Det var just ett sådant rutinmässigt övervakningsprov som visade positivt nu i september, säger hon.

Överlever i fruset kött

Upptäckten var inte helt oväntad.

– Vi har länge sagt att det inte är en fråga om utan när afrikansk svinpest kommer till Sverige, men vi hade nog trott att det skulle dröja lite längre. Närliggande länder har haft flera fall och det är ett väldigt smittsamt virus som är livskraftigt även i lufttorkat eller fruset kött. En möjlig smittväg är att det spridits via livsmedel som av något skäl hamnat i naturen och nått fram till vildsvinen. Men man vet inte säkert.

SVA är nationellt referenslaboratorium för afrikansk svinpest, vilket innebär att det enbart är här som analyserna görs. Flera yrkesgrupper samverkar, men Anna-Karin Theelke framhåller de biomedicinska analytikernas stora och viktiga roll i arbetet.

– Gör vi fel blir resultatet fel, säger hon.

Duschar och byter kläder

På grund av smittrisken körs proverna i ett riskklass 3-labb där all luft filtreras, allt vatten kokas och personal som går in och ut måste duscha och byta kläder varje gång de passerar slussen.

– Det har inte varit någon oerhörd mängd prover, men eftersom det krävs ett säkerhetslabb blir rutinerna mer omständliga, vilket på sätt och vis ökar arbetsbelastningen. Men vi är vana att jobba på det här sättet.

För att snabbt kunna ge besked om smittspridningen ska proverna med misstänkt svinpest köras skyndsamt, och resultatet presenteras samma dag. Därför har SVA dygnetrunt-beredskap även på helgerna.

– Misstankeprover från andra områden får hög prioritet och det dör vildsvin överallt hela tiden av olika anledningar, säger Anna-Karin Theelke.

Hur stor är risken att svinpesten sprids till fler områden i Sverige den närmaste tiden?

– Jag törs inte säga något om det. Men det finns gott hopp om att hålla den instängd där den är nu.

Vilken laboratorieberedskap har SVA för ett scenario med stor spridning?

– Vi är vana att ta emot stora provmängder, och kan ställa om snabbt. Under fågelinfluensautbrotten körde vi stora mängder varje dag och under coronan tog vi även emot en del humanprover. Så beredskapen är god.

Hur ser möjligheterna ut att bekämpa smittan?

– Så länge den håller sig så här koncentrerad finns det gott hopp. Andra länder har klarat av att bli av med den. Men själva bekämpningen har inte vi på labb något med att göra, säger Anna-Karin Theelke.